Forskningsledare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet forskningsledare

1. År 2004 tillsatte regeringen Persson en utredning om fenomenet. Utredningen samlade experter och forskare från en rad områden, bland annat läkare, psykiatriker, psykologer, statsvetare, jurister och sociologer och utkom med minst tre rapporter. Psykologen och barnflyktingexperten Marie Hessle var utredningens samordnare. Hon har kritiserats på flera punkter i Gellert Tamas bok De apatiska. Forskningsledare var docenten Nader Ahmadi. Uppdraget var att kartlägga och försöka förebygga fenomenet. (källa)
2. Alexandre Antonelli, född 15 augusti 1978 i Brasilien, är en svensk professor i biologisk mångfald och systematik. Han är forskningschef vid Royal Botanic Gardens, Kew i Storbritannien samt professor vid Göteborgs universitet, gästprofessor vid University of Oxford och forskningsledare för en internationell forskargrupp. (källa)
3. När Kelvin anländer på forskningsstationen, har forskningsledaren just begått självmord och de kvarvarande forskarna befinner sig i ett uppbragt tillstånd. Kelvin får sinom tid själv erfara varför kollegerna beter sig så underligt, då han själv börjar se samma syner som de. Människor – eller gengångare (i boken kallade besökare) – dyker upp från ingenstans och vandrar omkring på stationen. Bland dem finns Kelvins döda flickvän – Harey, som inte kan förklara, hur hon har hamnat på Solaris. (källa)
4. Psykiatern Thomas Jackson, som var regeringens utsedde expert, menade att Gellert Tamas spred myter om de apatiska barnen. Den 18 oktober 2008 anmälde regeringens nationella samordnare Marie Hessler och forskningsledaren Nader Ahmadi Uppdrag Gransknings program "Spelet om apatiska barnen" till Granskningsnämnden för radio och TV med skälet att Gellert Tamas förvrängt psykiatern Thomas Jacksons kommentarer. Tamas ska ha sagt att Jackson menade att barnen simulerade vilket enligt Hessler och Ahmadi är fel som istället fastställer att Jackson sade att "simulering kan vara en av orsakerna". (källa)
5. Frédéric Lordon, född 15 januari 1962, är en fransk ekonom och forskningsledare i CNRS. (källa)
6. Hagevi är forskningsledare för Surveyinstitutet på Linnéuniversitetet som genomför återkommande enkätundersökningar hos den svenska befolkningen i aktuella samhällsfrågor. Sedan 2014 är Hagevi redaktör för Surveyjournalen (tillsammans med Per Strömblad). (källa)
7. Kärrholm blev 1945 civilingenjör i kemiteknik vid Chalmers tekniska högskola och disputerade 1960 på en avhandling om färgning av ull. Samma år blev hon docent i textilkemi. Hon arbetade fram till 1971 vid Textilforskningsinstitutet, varefter hon blev forskningsledare för STU:s (Styrelsen för Teknisk Utveckling) konsumenttekniska forskningsgrupp. Denna verksamhet blev successivt en etablerad verksamhet inom Chalmers och ledde till den 1984 bildade institutionen för konsumentteknik. (källa)
8. Vid USDA arbetade hon i Oilseed Laboratory Intravenous Fat Program och år 1955 blev hon projektledare. År 1958 blev hon befordrad som verkställande chef för Colloid Cotton Chemical Laboratory och år 1959 blev hon forskningsledare för Cotton Reaction Laboratory, fysisk kemiforskningsgrupp. Benerito avslutade en postdoc 1972 i biofysik på Tulane University. Fortfarande hos Tulane var hon en adjungerad professor från 1960-1981. Under den tiden arbetade hon också som föreläsare vid University of New Orleans. Under senare år undervisade Benerito på deltid på Tulane University och vid University of New Orleans medan hon undersökte bomullsfibrer. Hon avgick från USDA 1986 men fortsatte att läsa deltid på Tulane och University of New Orleans. (källa)
9. Han arbetade som forskningsledare vid Centrum för forskning om offentlig sektor vid Göteborgs universitet 2002–2006. Han tillhör (2020) den rådgivande internationella gruppen ICCS, International Civic and Citizenship Education Study, inom IEA - International Association for the Evaluation of Educational Achievement, för mätningar av skolresultat i olika länder när det gäller kunskaper, värderingar och engagemang i demokrati och samhällsfrågor. (källa)
10. Elena Namli, professor i teologi och forskningsledare vid Institutet för Rysslands- och Euroasiatiska studier, har under närmare ett decennium haft en central roll i att skapa och utveckla det mångvetenskapliga mastersprogrammet i mänskliga rättigheter. Inte minst har hon engagerat sig för studenter från icke-privilegierade miljöer. I sin forskargärning har professor Namli på ett föredömligt sätt bidragit till en nyanserad förståelse av rättigheternas roll i etik och politik. Hon har gjort betydelsefulla insatser i rättighetsfrågor även utanför akademin. (källa)