Församla Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet församla

1. Femte sessionens beslut den 6 april 1415 (dekretet Haec sancta) är epokgörande för avskaffandet av det påvliga enväldet. Det innehöll: varje koncilium som församlats rättmätigt i Den helige Ande har sin makt omedelbart från Kristus, och envar, även påven, måste lyda dess beslut rörande trosfrågor och utrotande av kyrkoschism (se Konciliarism). Anklagad för skändliga brott, dömdes påven Johannes därefter till avsättning, sedan han redan förut flytt ur staden av fruktan för sin personliga säkerhet, fastän kejsaren givit honom lejdebrev. De båda andra påvarna som avsatts redan på konciliet i Pisa 1409, Benedictus XIII i Avignon och Gregorius XII i Rom oskadliggjordes. Schismen var således hävd. (källa)
2. Chrestus (latin), grek. Chrestos, försvenskat Krestus, även Krestus Anstiftaren, var enligt vissa forskare en, troligen judisk, man som omkring år 49–50 e.Kr. uppviglade judar i Rom till uppror. Chrestus uppvigling ledde, enligt den romerske historikern Suetonius, som skrev omkring år 121, till att kejsaren Claudius förvisade judarna, som "jämt gjorde uppror", från Rom. I Apostlagärningarna sägs att "kejsar Claudius hade låtit utvisa alla judar från Rom". Enligt Dio Cassius förbjöd Claudius judarna att församla sig, dock utan att fördriva dem från staden, vilket skulle kunna avse en annan händelse än den som Suetonius omtalar. (källa)
3. En kyrkogård. I mitten av den syns en öppen grav. I fjärran kan man se slottet. Vid K:s grav församlas alla hans kontaktpersoner och slutligen kommer även Barnabas med budet om att K. har tilldelats uppehållsrätt. (källa)
4. Konklav, av latinets conclavo 'kammare', ytterst av clavis 'nyckel', egentligen 'rum som kan låsas', är det från yttervärlden strängt avspärrade rum i vilket påveval försiggår. Det är även benämningen på de bakom låsta dörrar hållna sammanträden varvid de församlade kardinalerna förrättar påveval. Konklaven sammanträder i Sixtinska kapellet, som är beläget i anslutning till Vatikanpalatset. (källa)
5. För en fältmarskalk fungerar staven som en gradbeteckning, den är ofta kort för att lätt kunna bäras i handen, medan marskalken på en fest kan ha en stav som är manslång, som han skall kunna dunka i golvet för att påkalla de församlades uppmärksamhet. (källa)
6. Drapan slutar med att skalden ber Kristus, den heliga jungfrun och alla helgon förbarma sig över människorna, och han utber sig om de församlades förbön för sin egen själ. Diktens namn, Harmsól, finns nämnt i strof 64. (källa)
7. Efter kungörelsen om den förre regentens bortgång – en eloge över densamme och tillkännagivandet av sitt trontillträde – var kungaförsäkran i regel den nye regentens första offentliga uttalande efter tronuppstigningen, och i samband med denna meddelade han sitt valspråk samt höll ett tal till de församlade. (källa)
8. I svensk nutida lagstiftning anses myteri och uppror som högmålsbrott. Det är särskilt stadgat om nödvärn vid myteri eller uppror, då befälhavaren och befälhavarens biträden får använda det våld som krävs för att häva myteriet eller upproret (enligt 24:3§ BrB). I andra sammanhang skall våldet vara försvarligt. Tidigare lagstiftning stadgade att ståndrättsförfarande kunde användas vid myteri eller uppror vid enheter som var kringrända av fienden och i liknande utomordentliga situationer som bara uppkommer i krig. Ståndrätten fick bara avkunna domen skyldig eller icke skyldig, på stående fot, framför fronten på de andra församlade militärerna och vid domen skyldig skulle myteristerna eller upprorsmännen omedelbart avrättas genom skjutning. Flera sådana exempel finns från det andra världskrigets arméer. Under första världskriget genomfördes sådana sparsamt och ofta efter överprövning i civila rättsinstanser (i tyska försvarsmakten) eller diskret (i franska och brittiska försvarsmakterna), vilket pekar på det andra världskrigets särskilt brutala karaktär. (källa)
9. Ett riksmöte (före 1975 benämnt Riksdag) varade i äldre tider under en begränsad del av året i enlighet med gällande Riksdagsordningen. Detta då riksdagsarbetet ursprungligen inte var något heltidsarbete, utan bestod av intensiva perioder av sammanträden och debatter i Riksdagen. Före en förändring i Riksdagsordningen 2003 avslutades riksmötet i början av sommaren, varpå nästföljande riksmöte inleddes i september, men sedan 2004 sträcker sig riksmötet över hela året. Varje riksmöte inleds formellt vid Riksmötets öppnande varje september med att Statschefen jämte Riksdagens talman förklarar mötet öppnat inför den församlade kammaren. (källa)
10. Shabbat avslutas med en ceremoni som kallas Havdalah. En bägare med vin hålls upp och ett ljusarrangemang bestående av minst två sammanflätade ljus tänds. Sedan läses en text där gränsen mellan Shabbats helighet och den övriga veckan markeras. En liten dosa med väldoftande kryddor räcks runt bland de församlade, som sedan håller upp händerna mot havdalahljuset och låter det reflekteras på naglarna. Sedan dricker man ur vinbägaren. På vissa håll finns en tradition att spara en sista del av vinet för att släcka ljuset i. Till sist sjungs sångerna Elijahu Hanavi om profeten Elias, och Shavuah Tov, "en god vecka". (källa)