Förtröstansfull Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet förtröstansfull

1. Wikner var medlem i Namnlösa sällskapet. Wikners vemodsfulla men i evighetslängtan förtröstansfulla författarskap har haft ett vidsträckt och djupt inflytande. Han hade också kristen trosbekännelse. (källa)
2. Bergman skriver i en kommentar: "Pamina i början av pjäsen, ung, drömmande och lite obetydlig flicka! Pamina i detta ögonblick, en vuxen, förtröstansfull och älskande kvinna. Motsvarande kan sägas om Tamino, som nu är på väg att bli en fullvuxen man, genom sina prövningar värdig att, genom kärleken till Pamina, fortsätta Sarastros ledarskap över riket och orden. (källa)
3. Mest spridda av hans verk blev de två samlingarna Fabeln und Erzählungen (I, 1746, II, 1748, I Fabler och berättelser, 1763, senare översatt av Carl Michael Bellman, 1793), som är skickligt, om också ordrikt berättade. Han skrev även lustspel, såsom Das Band (Det misstänkta bandet, 1773) och Das Loos in der Lotterie (1746, Den lyckeliga lottsedeln, 1779), och romanen Leben der schwedischen Gräfin von G*** (1747-48, Den svenska grefvinnan, 1757), den sistnämnda, som rönt inflytande av Richardson, verkar pinsam och omoralisk, trots salvelsen och moraliseringen, genom Gellerts ängslan för alla handlingar av kraft och beslutsamhet. Hans Briefe (1751) åtnjöt ett ofantligt stort anseende och ha i hög grad påverkat brevstilen. Geistliche Oden und Lieder (1757), som andas stark tro och förtröstansfull fromhet, är fortfarande ganska populära. Gellert utövade en viktig så att säga pedagogiskt litterär verksamhet, i det han vida utbredde intresset för vitterhet i Tyskland. Han var emellertid under senare delen av sitt liv nedtryckt genom sjukdom och blev gråtmilt sentimental i sitt föredrag. (källa)
4. Meissner erhöll 1846 medicine doktorsgraden i Prag samt tillbragte åren 1847 och 1849 i Paris, där han knöt vänskap med skalden Heine. Därefter var han bosatt i Prag till 1869, då han flyttade till Bregenz. Påverkad av Tysklands politiska lyrik, Lenau, Byron och samtida franska skalder, var Meissner fylld av en revolutionärt glödande och på samma gång förtröstansfull stämning. Hans lyriska dikter (1845, 12:e upplagan 1884) "ega färgprakt, melodisk form samt en viss originell kraft, men för mycken retorik", heter det i Nordisk Familjebok. (källa)