Generalorder Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet generalorder

1. Kommandoexpedition var i Sverige det ämbetsverk (den expedition), särskilt för armén och särskilt för marinen, där alla kommandomål handlades och varifrån till dessa hörande expeditioner (bland annat generalorder) utgick. Dessa ämbetsverk inrättades 1840 och ersatte de tidigare generaladjutantsexpeditionerna, de antog benämningarna Lantförsvars- och Sjöförsvarsdepartementens kommandoexpeditioner. (källa)
2. Epåletter infördes i Sverige 1792 efter fransk förebild och var i bruk fram till 1932. Epåletterna utgjorde en del av gradbeteckningen och ibland kunde epåletterna och dess utsmyckningar vara olika på höger respektive vänster axel. I den svenska arméns uniform m/1906 var epåletten utesluten, men behölls till övriga uniformer av äldre modeller. Epåletter avskaffades till paraduniform 1932 i en generalorder daterad 21 november 1931, men återinfördes officiellt 1994 tillsammans med kartuschlådor efter att åter ha använts inofficiellt för första gången vid bland annat Riksmötets öppnande den 6 oktober 1992. (källa)
3. Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 1 Svea livgarde. (källa)
4. Åren 1891-96 var Göta flaggskepp i kustflottan (dåvarande kusteskadern). Inredningen för staben ansågs dock inte tillräcklig. I en generalorder utfärdad den 23 maj 1894 anbefalldes förändringar "för beredande af lämplig beqvämlighet åt en flaggkapten". (källa)
5. År 1810 påbörjades uppmätningar i Västerbotten efter förlusten av Finland året före. 1811 omorganiserades fältmätningskåren till fältmätningsbrigaden och denna fick i uppdrag att systematiskt kartera Skåne i skala 1:20 000 (på grund av det söderifrån kommande hotet från Napoleon). Detta arbete avbröts efter karteringssäsongen 1820 eftersom det dels ansågs att det fanns viktigare landsdelar att kartera än nordöstra Skånes skogsbygder och dels att skalan var alldeles för kostsam och tidskrävande. Den 27 mars 1821 utfärdades en generalorder om att skalan skulle minskas till 1:100 000 (utom för delar av landet där en "noggrannare militärisk kännedom vore behöflig"). Det skånska materialet arkiverades och utgör det som idag kallas den skånska rekognosceringskartan. (källa)
6. Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov av att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 23 Jämtlands fältjägarregemente. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldeladesKungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper. Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet. År 1820 antogs namnet Jämtlands fältjägarregemente. Åren 1853–1892 gick regementet under namnet Jämtlands fältjägarkår. (källa)
7. Den rangordning som fastställdes första gången mellan regementena i 1634 års regeringsform, började med freden i Fredrikshamn den 17 september 1809 att halta och skapa luckor, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer. Dock infördes det nya numreringssystem endast vid infanteriet och kavalleriet, först 1830 infördes numreringssystem även vid artilleriet. Där Göta artilleristerna blev № 2 Göta artilleriregemente. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet. (källa)
8. Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 20 Kalmar regemente. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet. (källa)
9. Den rangordning som hade fastställts i 1634 års regeringsform började halta och skapa luckor efter freden i Fredrikshamn den 17 september 1809, då Finland tillföll Ryssland och de svenska regementen i Finland upplöstes. Därmed fanns det ett behov med att skapa ett nytt system. Under kronprins Karl Johans tid infördes 1816 ett nytt numreringssystem, där de svenska regementena genom en generalorder den 26 mars 1816 tillfördes ett officiellt ordningsnummer, till exempel № 18 Västmanlands regemente. Till grund för numreringen låg inte bara ett regementes status, utan också de svenska landskapens inbördes ordning, samt att Svealand, Götaland och Norrland skulle varvas. De lägsta ordningsnumren tilldelades "liv- och hus- trupperna". Dessa nummer hade dock ingenting med rangordningen att göra, vilket bland annat framgår av gamla förteckningar där infanteri- och kavalleriförband är blandade just med hänsyn till rang och värdighet. (källa)
10. Tröjan definierades och fastställdes enligt: "Har svarta ärmmuddar och en svart rand över midjan. För övrig rakt stickad med öppning för halsen och med rakt isydda ärmar. Modell å yttertröja för armens manskapp af Kungl. Maj:t gillar och fastställd genom nådig generalorder af denna dag No 950. Stockholm slott den 14 november 1885.". (källa)