Gräsyta Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet gräsyta

1. Anläggningen är mycket avskärmad från omgivningen genom en tät växtlighet av träd och buskar i öster, vilket ger den en väldigt intim känsla. Längs trädgårdens norra sida löper en pergola, bevuxen av klätterväxter och strax norr om denna finns en mindre gräsyta. I söder ramas trädgården in av en nedsänkt del, innehållande en vattenspegel och kupolformade buskar, inramad av strikt tuktade breda taxushäckar. Själva trädgården utgörs av en central yta, med en oval gräsyta i norr, inramad av rabatter och lägre taxushäckar, samt fem kvadratiska rabatter som leder ner till den lägre delen. Väster och öster om den centrala platsen ligger olika mindre planteringar, inramade av taxushäckar, och mellan dessa högre vegetation i form av blomsterbuskar, till exempel praktmagnolia, och olika typer av träd. I rabatterna nedanför träden växer rosor och rosenbuskar. I flera av de olika planteringarna byts växtligheten ut efter säsong. (källa)
2. Gräsluckrare - används för att luckra upp gräsytan med syfte att få gräset att växa bättre. Används ofta på betesmarker i början av växtsäsongen. (källa)
3. Gräsklippare som framförs för hand eller är självgående har särskilt på större gräsytor ersatts av gräsklippare där föraren själv sitter på maskinen, vilket gör att arbetet går fortare och bekvämare. Det finns numera också avgasfria, batteridrivna åkgräsklippare, som liknar de bensindrivna och klarar flera timmars klippning på en laddning. Åkgräsklippare kan även användas för transport av gods i en påhängd vagn. Säkerheten är långt kontrollerad med t.ex. backvarnare som stoppar knivarna och säkerhetsbrytare i förarsätet som stoppar maskinen om föraren ramlar av. (källa)
4. Bollar avsedda för bollhusspelet real tennis har funnits sedan medeltiden och omnämns redan av William Shakespeare i hans skådespel Henrik V. Enstaka bollar från 1300-talet finns bevarade. Ursprungligen var bollarna gjorda av läder, senare ett nät av textila fibrer, och fylldes med hår, ull, fjädrar eller annat material som medgav studs mot trä- eller stengolven i bollhusen. I dag är bollarna för real tennis tillverkade med en kärna av kork. Under 1800-talet blev det möjligt att tillverka bollar av vulkaniserat gummi (latex eller "kautschuk", på engelska kallat "India rubber", ursprungligen från Indien), vilket tillsammans med att man började häfta fast flanell runt gummit kom att bli avgörande för tennisspelets utveckling och möjliggjorde spel utomhus på gräsbanor. Gummit gjordes ihåligt och fylldes med gas. Man lade till kemikalier som vidmakthöll lufttrycket för att stänga konstruktionen och dessa aktiverades forma kärnan sfärisk i hettade håligheter. När major Harry Gem 1872 bildade sin klubb för "lawn-tennis" i Leamington i England specificerade han att tennisbollarna skulle vara tillverkade av vulkaniserat "India rubber" eller annat material med liknande egenskaper avseende studs på gräsytor. (källa)
5. Gistvall är öppen plan markyta försedd med en ställning för upphängning av fiskenät i hela sin utbredning för torkning för att enklare kunna rensa näten från sjöväxter och för kontroll av skador som kan behöva repareras. Gist var en standardutrustning vid stranden i anslutning de bryggor där man tog iland fiskenäten efter avslutat fiske och uppfördes oftast på en plan större gräsyta så att inte näten kunde haka i något på marken. (källa)
6. Tengdahlsparken var i sin ursprungliga form ett tidigt exempel för Stockholmsstilen, där parken skulle innehålla sociala funktioner som en funktionsanpassad lekplats. Gällande Tengdahlsparken skulle den ge lek och förströelse för barnen i de närbelägna barnrikehusen. Parken delades upp för barn i olika åldrar, som "Koltbarnens lekplats" med sandlåda och soffor och "Skrammelplats" med lekredskap, stor sandlåda och plaskdamm med dusch. För fri lek fanns en bollplan och en gräsyta. Plaskdammen är numera torrlagd. (källa)
7. Själva springbrunnen eller fontänen bestod enligt en inventarieförteckning från 1741 av en stor skruf eller språng af koppar med ungefär 170 pipor. Med "pipor" avses antagligen sprutmunstycken. Hur denna imponerande anordning såg ut och fungerade är oklart, men ett kopparstick i Sueciaverket från 1700 visar i alla fall en sprudlande fontän i Kungsträdgårdens mitt. Dokument från tiden berättar dock om ständiga reparationer och grävningar för den långa ledningen från Träsket. Skarvarna höll inte tätt och frosten förstörde pumpstockarna. Man behärskade helt enkelt inte tekniken och klagomål från berörda boende uteblev inte. Exakt när Stockholms första fontän slutade fungera för gott är oklart. Kungsträdgården var bara till för kungligheter och deras gäster. Först 1763 fick allmänheten tillträde till platsen och på 1790-talet anlades en stor oval gräsyta i parkens mitt, där fontänen hade funnits. (källa)
8. Efter omfattande upprustningsarbeten återinvigdes parken i augusti 2012. Här finns nu bland annat stora blomsterplanteringar och gräsytor som kantas av sittvänliga uppvärmda murar. Både sittmurarna och den upprustade spegeldammen är i cementmosaik. En bred granittrappa har byggts i ytterkanten mot Norrström. (källa)
9. Åkerbyparken är en park i kommundelen Tibble, Täby kommun. Den sträcker sig från höghuset Storstugan upp mot Byängsskolan . Den tillkom i samband med att bostadsbebyggelse uppfördes i närområdet i början av 1970-talet. I parken finns bland annat en kryddträdgård, en rosengård, en barrplantering och en stor öppen gräsyta med plats för lek och sportaktivitet. I parkens nordöstra del finns en lekplats och en fritidsgård. (källa)