Illa Synonymer Betyder Uttal

• dålig
• dåligt

Hur används ordet illa

1. Att historien nått dagens ljus gör honom dock illa berörd. (källa)
2. "Det är nästan lika illa som att missa några lektioner när man skolstrejkar för klimatet", skriver klimatkämpen Greta Thunberg, 16, på Instagram. (källa)
3. Antalet skador som Livsmedelsverket säger är en siffra vi inte känner igen. Under alla år som vi levererat kycklingar till Guldfågeln har antalet skador varit väsentligt lägre. Men med det sagt så accepterar vi inte att djuren far illa utan försöker motverka skador varje dag i vårt arbete, säger Rolf Åstrand. (källa)
4. Sinnesuttryck: Ruoka maistuu huonolta — Maten smakar illa. (källa)
5. Vid 1400-talets slut var Stockholms stads gator stenlagda med ränndalar. Under 1700-talet indelade man ibland gatan i rutmönster ej större än 3 till 4 alnar (180–240 centimeter). Rutindelningen syftade till att stabilisera gatstenen. Rutindelningen användes även dekorativt. Norrbron fick Stockholms första trottoar av huggna stenar 1809, trottoarens höjd var 35 centimeter från gatan. Klagomålen på gatorna var dock många. Överståthållaren klagade i sin ämbetsberättelse 1827–1932 på att gatorna är illa lagda med ojämn sten, saknar trottoarer och på många ställen saknas rännstenar, varför de är svåra att renhålla, obekväma för åkande och särskilt för gående personer. År 1837 kom gatuläggare från Berlin som lärde de svenska stenhuggarna bli skickligare på sitt jobb. I början av 1900-talet användes oftast det som kom att kallas "fältsten" (kullersten), på 1920-talet började man använda "smågatsten" (se bilden till höger). Lokalt i och kring stenbrotten i Bohuslän, som stod för en stor del av produktionen av granit till gator, vägar och hus, kallas smågatstenen för knott. Från 1920- till 1950-talet pågick stora stenläggningsarbeten på Sveriges riksvägar. Gatsten av granit var vid den här tiden billigare och mer lättåtkomligt än asfalt, och depressionsåren ledde till att många vägar stenbelades då det sysselsatte svensk stenhuggningsindustri och stenläggare. Det var ett tungt jobb, en kvadratmeter gatsten väger drygt 200 kilogram (genomsnittsstenen är en kubikdecimeter stor och kubformad) vilka sattes ut för hand. År 1953 var exempelvis hela dåvarande Riksväg 2 belagd med gatsten. I mitten av vägen lades ett lager kol som mittlinje vilket gav vägarna ett karaktäristiskt "ormskinnsmönster". Efterkrigstidens höjda kostnader för arbetskraft, asfaltens positiva egenskaper, bland annat ansågs den betydligt regnsäkrare (inte hal som gatsten) ledde till att de gatstensbelagda landsvägarna asfalterades efter hand. I många fall lades ett lager asfalt ovanpå gatstenslagret. Antalet landsvägar som är gatstensbelagda är numera fåtaliga. Ett exempel är Kristianstadsvägen/Riksväg 9 i Simrishamn från Tobisvik i stadens utkant in till centrum. (källa)
6. Seden att skaka hand som hälsning började troligtvis som ett sätt att visa att man var obeväpnad och inte ville varandra illa. Handskakningens ursprung är emellertid inte nedtecknat i historien och är därför mer eller mindre omöjligt att fastställa med säkerhet. (källa)
7. Angreppskriget mot Ryssland 1741-43 slutade illa för Sveriges del, vilket gjorde att Hattpartiet kritiserades mycket hårt under riksdagen 1742-43. Ledningen försökte vända bort fokus från det olyckliga kriget och i stället rikta uppmärksamheten på tronföljdsfrågan, där man påstod att mössorna kämpade för att inte få Adolf Fredrik som kung. Stora daldansen kom således lägligt för Hattpartiets del. Upproret och dess blodiga upplösning oroade många starkt. Hattpartiet offrade också de tidigare hattledarna och militärerna Charles Emil Lewenhaupt och Henrik Magnus von Buddenbrock, som fick skulden för att kriget gått dåligt och halshöggs på Norrtull i Stockholm. (källa)
8. Vincent Hanna gör allt för att försöka stoppa Neil McCauley. Hans hårda arbete som polis gör att hans förhållande håller på att rasera. Det eskalerar när hans dotter far riktigt illa. Rånarna tar med sig medspelare som inte håller sig till reglerna vilket också det får konsekvenser. (källa)
9. En hästbok är en skönlitterär barn- eller ungdomsbok som handlar om ungdomar, vanligen flickor, som ägnar sig åt ridsport. Vanliga inslag i hästböcker är huvudpersonernas utveckling som ryttare, med skildringar av träning och tävling, huvudpersonernas praktiska och ekonomiska svårigheter med att hålla häst, anlita tränare eller delta i tävlingar, skildringar av djurplågeri (vilket böckerna genomgående tar moraliskt avstånd från) exempelvis i form av illa skötta hästar som huvudpersonerna räddar. Romantik mellan människor är sekundärt och de djupaste känslomässiga skildringarna utgörs i stället av huvudpersonernas reaktioner när hästar dör eller måste säljas. (källa)