Landstingsman Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet landstingsman

1. En liten uppsats herrar riksdags- och landstingsmän tillegnad. Jönköping. 1892 . (källa)
2. Han var nämndeman från 1906 till sin död, landstingsman 1912-1932 och ledamot av Riksdagens andra kammare 1914-1919. (källa)
3. Redan 16 år gammal anställdes han som skiftesförrättare vid storskiftet i Dalarna, valdes 1865 till landstingsman och från 1867 var han ledamot av andra kammaren på sin fars plats och anslöt sig till Lantmannapartiet. Oförskräckt och självsäker, slagfärdig kunnig och klipsk vann han snabbt en bemärkt ställning i riksdagen. Redan vid 1871 års riksdag blev han ordinarie ledamot av Statsutskottet. 1873 erhöll han det första av sina många kommittéuppdrag, och 1874 blev han riksbanksfullmäktig. Han var ledamot av Statsutskottet 1871–87 och 1888–90, av särskilda försvarsutskottet 1883 vice talman i riksdagen 1885–87 och 1889–90 samt ledamot bland annat av lantförsvarskommittén 1880–92, av kommittén angågen byggnadsplatser för nytt riksdaghus och ny riksbank 1883–84, av pensionskommittén 1889–94, bankofullmäktig 1874–90 samt 1892. (källa)
4. Törnell var sekreterare i Svenska sanatorieläkarföreningen 1938–52 och dess ordförande 1953–55. År 1981 utsågs han till hedersledamot i Svensk lungmedicinsk förening. Han var landstingsman 1948–66, inspektor vid Borås praktiska realskola (Särlaskolan) 1952–56 och ordförande i hälsovårdsstyrelsen 1956–67. Han författade skrifter om bland annat tuberkulos och sarkoidos. (källa)
5. Sam Larsson, som var son till en vaktmästare, blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1910 och gjorde därefter karriär i olika ämbetsverk, bland annat som föreståndare för Järnvägsstyrelsens statistik 1915 och byråchef i Kontrollstyrelsen från 1920. Han var landstingsman för Stockholms län 1918-1926. Efter sin tid som socialminister i Carl Gustaf Ekmans regering 1930–1932 var han tillförordnad chef för Kontrollstyrelsen 1933–1934 och generaldirektör för Riksförsäkringsanstalten från 1935. Han anlitades i ett stort antal statliga utredningar. (källa)
6. Granberg var landstingsman sedan 1958. Sedan 1948 var han ordförande i Funäsdalens krets av Röda korset. (källa)
7. Landstinget köpte det föreslagna området i Svenshögen och i den nya kommittén som bildades ingick direktör E. G. Lange, förste provinsialläkaren G. Ekeroth, lantbrukare Lars Larsson, landstingsman Carl L Olausson och stadsbyggmästare Emil Billing. En arkitekttävling utlystes och tre förslag inkom. Man valde det bidrag som ingenjör Rudolf Lange tagit fram och den 23 juli 1909 hade man kompletta ritningar till samtliga byggnader som skulle uppföras. Ritningarna granskades av Överintendentsämbetet och Kungliga Medicinalstyrelsen. (källa)
8. Han verkade för folkupplysning genom föreläsningar i folkhögskola och arbetarinstitut samt vid sommarkurserna vid universitetet. Vid 1893 och 1898 års kyrkomöten var han en av lekmannarepresentanterna för Lunds stift. Han var också landstingsman 1895–1909 och kallades 1897 till ledamot av kommittén för jubileumsfondens användning. År 1880 blev Ribbing ledamot av Fysiografiska sällskapet i Lund. Han blev juris hedersdoktor i Glasgow (1901) och teologie hedersdoktor i Lund (1918). (källa)
9. Biörklund avlade medicine licentiatexamen vid Karolinska institutet 1914 och innehade olika läkarförordnanden fram till 1921. Han var tillförordnad lasarettsläkare 1922–1924, ordinarie lasarettsläkare i Ystad 1924–1950, läkare vid Epidemisjukhuset i Ystad från 1946 och vid Malmöhus läns landstings kronikerhem där från 1951. Biörklund var landstingsman 1933–1950. Han publicerade artiklar och uppsatser i Acta gynecologica Scandinavica med flera tidskrifter. Biörklund blev riddare av Nordstjärneorden 1940. (källa)
10. Harald Larsson var son till jordbruksarbetaren (senare lantbrukaren) Karl Larsson och Ester Larsson. Han gifte sig 1945 med poststationsföreståndaren Göta Josefina Planting (född 1915), dotter till lantbrukaren Oskar Artur Planting och Anna Sofia Kirkkomäki. Han bevistade lantmannaskola 1935 och var ledamot av styrelsen för Norrbottens distrikt av bondeförbundet/centerpartiet och blev ordförande där 1954 samt ledamot i partistyrelsen 1960. Han blev ledamot av Hietaniemi landskommuns fullmäktige 1946-1958 och blev ledamot av Hietaniemi kommuns skolstyrelse 1948 och ordförande där 1950. Han var även landstingsman 1948. (källa)