Mandel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet mandel

1. Gräddtårtan kan, förutom vispad grädde, garneras med exempelvis fruktbitar eller bär, hackade nötter, rostad mandel, riven choklad, strössel eller godisbitar. (källa)
2. Fastlagsbrödet bakades ursprungligen utan några kryddor men blev smakrikare med tiden. På 1500-talet började man gröpa ur det och blandade innehållet med grädde eller kokade det med grädde och smör varefter brödet fylldes med röran. När mandeln blev en ingrediens i Nordeuropas kök började man istället att blanda brödets innehåll med grädde och mandel. Enligt en sägen började man fylla fastlagsbrödet för att komma runt fastebestämmelserna som bara omfattade bröd. Mer sannolikt är däremot att fastlagsbrödet fylldes av smakmässiga skäl. (källa)
3. Den idealistiska riktningen inom filosofin sönderfaller i två huvudvarianter: subjektiv idealism och objektiv idealism. Den subjektiva idealismen tar som grund för det existerande en individs, ett subjekts förnimmelser, föreställningar och medvetande. Denna variants främste förespråkare var den engelske biskopen och filosofen George Berkeley. Den subjektiva idealismen förnekar att det bakom förnimmelserna finns reella, av människan oberoende ting, som påverkar våra sinnen och som framkallar vissa förnimmelser hos oss. Till skillnad från den subjektiva idealismen tar den objektiva idealismen inte det personliga, subjektiva medvetandet som grund för det existerande, utan något slags objektivt medvetande, ett medvetande i allmänhet: "världsförnuftet", "den universella viljan" osv. Detta existerar, enligt de objektiva idealisterna självständigt, oberoende av människan. En objektiv idealist anser exempelvis, när han talar om reellt existerande äpplen, päron, smultron, mandel och det för dem gemensamma begreppet "frukt", att denna abstrahering av den reella verkligheten med begreppet "frukt" är själva grundvalen för dessa äpplens, pärons, smultrons och mandlars existens. Precis på samma sätt, utgående från att man utan förnimmelse inte kan vinna kunskap om tingen, förvandlar en subjektiv idealist förnimmelsen till den enda existerande verkligheten och förnekar att det skulle finnas en yttre värld. (källa)
4. Äppelklubbor, kanderade äpplen vända i exempelvis hackad mandel. (källa)
5. Risgrynsgröt är en traditionell julrätt, men äts året om. Gröten äts oftast med kanel, socker, och med mjölk men också med sirap, smör, sylt eller saftsås. Ibland lägger man en skalad mandel i gröten och enligt folktron blir den som får mandeln gift följande år. I Skåne, Danmark, Norge och Island är det vanligt att den som får mandeln erhåller en så kallad mandelgåva. I delar av Sverige förekom det under främst slutet av 1800-talet och under 1920- och 1930-talet så kallade grötdockor. Dessa små dockor var några enstaka centimeter långa, vanligtvis tillverkade av porslin, och lades i gröten som gåva eller istället för mandel. (källa)
6. I svenskan finns ordet klitoris belagt sedan början av 1800-talet (från klitorisblomster). Genom tiderna har klitorisen kallats blygdtunga, skamtunga, (skötes)tunga, mandel och kittlare, i tillägg till de många olika smeknamn och slanguttryck som florerat. (källa)
7. Knäck är en vanlig typ av hemgjort julgodis bestående av lika delar sirap, socker och grädde som kokas ihop och som ofta smaksätts med hackad mandel. När smeten har kokats ihop till lagom konsistens, som kan vara mjuk till mycket hård, beroende på tycke och smak, fördelas den i veckade små knäckformar av papper där den får stelna. Det har också varit vanligt att tillsätta till exempel skorpsmulor eller kokosflingor, för att dryga ut, och bakpulver, för att knäcken skall bli porös. Knäck görs traditionellt med ljus sirap, men det går även att använda mörk sirap för en mindre söt och mer påtagligt nötig smak. (källa)
8. Lussekatter garneras typiskt med russin. Som garnering på saffransbröd förekommer även pärlsocker och mandel. (källa)
9. Den äldsta notering som finns om svensk lutfisktradition är från Linköping och biskop Hans Brask, 1464–1538, som enligt historien åt lutfisk med mandel, russin och ärtor under fastan. Lutfisk är den enda rätt som varit festmat i Sverige i över 500 år. Förr åt man lutfisk till helger och fester året om. Olaus Magnus menade att den kunde serveras även till kungar. Gustav III:s hov åt den blötlagda fisken under hela våren och på bondbröllop i Skåne serverades fisken varje dag under de veckolånga bröllopsfesterna. (källa)