Mod Synonymer Betyder Uttal

• kurage
• morskhet
• tapperhet

Hur används ordet mod

1. Subkulturen var mansdominerad, men kvinnliga mods var både vanligt förekommande och lika stilmässigt utstuderade. Där männen plockade upp en del traditionellt feminina stildrag (bruk av smink var till exempel inte ovanligt) hade kvinnliga mods en närmast maskulin stil med kort hår, skjortor, byxor och lågskor. De använde sällan smink eller smycken. (källa)
2. Mod, latin fortitudo eller tapperhet, är en personlig egenskap och en av kardinaldygderna. Inom katolicismen tolkas fortitudo även som uthållighet. En modig person handlar i överensstämmelse med sina övertygelser och önskningar, även vid risk för negativa konsekvenser mot det egna jaget. Mod betraktas av många som en moraliskt eftertraktansvärd egenskap, en dygd. (källa)
3. Kostbara tyger, dyrbara smycken, gyllene klockor och bjällror hörde till "vardagsklädseln". Bland dem som dikterade modet återfanns Karl den djärve, hans klädsel beskrevs av samtida som "mycket prunkande och något överdriven". En karakteristisk detalj var de slanka och spetsiga formerna, i såväl huvudbonader som kläder och skor. Furstar och prinsar fick ha skospetsar som var två och en halv gånger fotlängden, rikt folk en gång fotlängden och vanligt folk en halv gång fotens längd. Härifrån kommer talesättet "att leva på stor fot". En annan detalj var mi-parti, vilket innebar att plagget delades i två olikfärgade hälfter. Detta utvecklades vidare till att plaggets högra och vänstra sida kunde vara olikt skuret, till exempel kunde högra ärmen vara vid och den vänstra smal. För kvinnornas del blev de berömda struthattarna, s.k. "hennins" moderna, upplevde sin storhetstid ca 1450 och försvann på 1490-talet. (källa)
4. Blå jeans som bärs upprullade för att framhäva kängornas snörning är de mest populära byxorna bland skinnskallar. Särskilt Levi's modell 501 var förknippade med skinnskallar, men andra viktiga märken var Lee och Wrangler. Under 1970-talets punkår förekom så kallade "bleechers", jeans blekta med klorin för att skapa ett camouflageliknande mönster. Även dressade byxor, som var populärt bland mods, bars av de tidiga skinnskallarna, men särskilt så kallade Sta-Prest-byxor är en viktig markör för traditionella skinnskallar. Dessa byxor gjordes ursprungligen av främst Levi's men görs numera även av till exempel Merc London. (källa)
5. Behå i modern mening etablerades först på 1930-talet och dess form, förstärkning och stoppning kunde anpassas efter modets önskade silhuett, men enklare motsvarigheter har funnits i äldre tid. Antikens kvinnor har vid behov burit brösthållare motsvarande en bandå. Senare kom korsetter, först för högre samhällsklasser, på 1800-talet mer utbrett. Den delades innan sekelskiftet i en nedre del och en övre, som kom att utvecklas till 1900-talets behå. (källa)
6. Från 1974 fram till mitten av 1980-talet arbetade regeringen i USA med industrin för att utveckla tekniken och möjliggöra stora kommersiella vindkraftverk. NASA:s vindkraftverk togs fram i ett projekt för att skapa turbinindustri i bruksskala i USA. Med bidrag från National Science Foundation och senare United States Department of Energy (DOE), sattes totalt 13 experimentella vindkraftverk i drift, med i huvudsak fyra olika konstruktioner. Detta forsknings- och utvecklingsprogram föregick mycket av den turbinteknologi i multi-megawatt-storlek som används idag, inklusive: torn av ståltuber, generatorer med variabel hastighet, kompositmaterial till vingarna, kontroll och reglering av vingens vinkel, så väl som aerodynamik och den ingenjörsmässiga kunnigheten i utformning av konstruktion och akustiska hänsyn. De stora vindturbinerna som utvecklades under denna satsning satte ett antal världsrekord i diameter och utgående effekt. Vindkraftparken MOD-2 med tre turbiner producerade 7,5 MW 1981. 1987 var MOD-5B den största enskilda vindturbinen i drift i världen med en rotordiameter på nästan 100 meter och en utgående effekt av 3,2 MW. Den visade en tillgänglighet på 95 procent, en oöverträffad nivå för en ny förstaseries vindturbin. MOD-5B hade den första storskaliga variabla hastighetskontrollen och en sektionerad rotor med två blad som gjorde transporten lätt av rotorbladen. WTS-4 med 4 MW höll världsrekord i utgående effekt i över 20 år. Även om de senare enheterna kom att säljas kommersiellt, så sattes ingen av dessa tvåbladsrotorer i massproduktion. När oljepriserna gick ner med en faktor tre från 1980 fram till början av 1990-talet, lämnade många turbintillverkare marknaden, både stora och små. Den kommersiella försäljningen av NASA/Boeing Mod-5B, till exempel, upphörde 1987 då Boeing Engineering and Construction tillkännagav att de planerade att lämna marknaden därför att låga oljepriser gör användningen av vindkraft till elproduktion oekonomisk. (källa)
7. Med kläderna kan man bland annat markera social status, social tillhörighet, yrkestillhörighet eller etnisk tillhörighet, vilket samtidigt uttrycker en avgränsning från andra individer eller samhällsgrupper. Med sin klädstil visar individen på ett enkelt sätt var den står i såväl politiska som religiösa spörsmål. För det sena 1900-talets ungdom har kläderna kommit att bli en stark markör av vilken stil man tillhör. På 1960-talet var hippiekulturen ett sätt att med hjälp av kläd- och livsstil göra andra människor införstådda med vilken kultur man ville tillhöra. Också idag är kläder ett sätt att visa tillhörighet. För att vara "inne" krävs det de nyaste kläderna från det senaste modet som ofta kostar mer än de vanliga kläderna. På så sätt blir det en makt- och statusfaktor att bära nya moderna kläder. (källa)
8. I västerlandet blev under 1600-, 1700- och i viss mån även 1800-talet peruker återigen ett stort mode. Modet bestämdes då av vad man bar vid hovet. I England använde Elisabeth I (1533–1603) sin berömda, karakteristiska röda peruk, och i vid franska hovet dikterades modet av Ludvig XIII (1601–1643) och i ännu högre grad av "solkungen" Ludvig XIV, (1638–1715). (källa)
9. Under mitten och andra hälften av 1500-talet blev korsetten eller snörlivet modern i den europeiska modedräkten för både män och kvinnor. Korsetten introducerades i Frankrike från Italien av Katarina av Medici och blev sedan ansedd som en oumbärlig del av det franska klädmodet. Det var då en lång snäv bodice med förstärkningar av skenor i järn eller valben. Den här typen av korsett syftade främst till att skapa en slät front på framsidan av överkroppen, där kläderna ofta var rikligt dekorerade, och handlade inte om att snöra in midjan utan om att visa en kontrast mellan kroppens släta stelhet nedanför en urringning där bröstens mjukhet pöste upp, eftersom snörlivet pressade bysten uppåt, och modellen var inte konstruerad för att dras åt så hårt i midjan. (källa)