Munblåst Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder munblåst, varianter, uttal och böjningar av munblåst

Munblåst synonym, annat ord för munblåst, vad betyder munblåst, förklaring, uttal och böjningar av munblåst.

Vad betyder och hur uttalas munblåst

Munblåst uttalas mun|blåst och är ett adjektiv.

Munblåst betyder:

Ordformer av munblåst

Böjning (i positiv) munblåst en ~ + subst. munblåst ett ~ + subst. munblåsta den/det/de ~ + subst.

Munblåst är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet munblåst

  1. Kyrkans yttermurar består till stor del av gråsten som är blottlagd. På södra sidan går därför lätt att avläsa olika byggnadshistoriska skeenden. En skarv visar var långhuset byggdes ut på 1400-talet. Vidare syns spår efter två igenlagda portar och ett rivet vapenhus. Längre upp består murarna av tegel, liksom hela absiden, portiker och fönsteromfattningar. Teglen är till skillnad från gråstensmurarna överputsade. De spetsbågiga fönstren, fyra på södra väggen, ett på norra, samt två vardera i Lillkyrkan, på tornet och i korabsiden, har bågar av gjutjärn med munblåst glas. Ingång till kyrkan sker genom vapenhuset under tornet i väst. Över långhuset och Lillkyrkan ligger ett plåttäckt sadeltak. Över sakristian finns ett valmat tak. (källa)
  2. Rikssalen är slottets största rum, och ligger på plan 4 i den södra längan. Den medeltida rikssalen kan ha legat på plan 3 i samma länga. På detta plan finns rester av spetsbågefönster mot borggården (och även rekonstruerade spetsbågar på fasaden mot söder) som antyder om detta (se bild nedan). Den nuvarande salen på plan 4 fick sin nuvarande storlek i samband med Karl IX:s ombyggnad. Den förlängdes då 10 m åt öster, och fick sju fönster. Inredningen är av betydligt yngre datum, och tillkom vid renoveringen 1928, då salen återfick sin nuvarande funktion (den hade under flera år disponerats av Länsmuseet). Utsmyckningen, portiken i väster, samt den norra dörren med intarsiabilder, är utförda efter ritningar av Carl Otto Hallström. Den norra dörren kallas även Vasadörren och visar bilder av Gustav Vasa, Karl IX och Gustav II Adolf. Intarsiamönstret är utfört av konsthantverkare Manne Johansson. Tavlorna i salen är dels kopior av kungaporträtt: Gustav Vasa, Margareta Leijonhufvud, Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp, och Gustav II Adolf. Dels finns ett original av David Klöcker Ehrenstrahl föreställande Karl XI i kretsen av sin familj. De nuvarande ljuskronorna är av munblåst glas och tillkom på 1960-talet. Stolarna skänktes av olika företag och privatpersoner 1993. (källa)
  3. Vid rekonstruktionen av byggnaden användes bland annat 52 000 handsmidda spikar, 120 000 stortegel av gammalt format från Bältarbo tegelbruk, 5½ ton björknäver, 1 600 rutor med munblåst gröntonat antikglas och 5 000 m² kopparplåt. År 1995 kunde kyrkan återinvigas av biskop Henrik Svenungsson. (källa)
  4. Ett tjugotal modeller är i produktion (glas och bestick oräknade) som tillverkas idag av Rörstrand. Glaset tillverkas av Orrefors vid glasbruket i Kosta. Det är munblåst och handmålat av glasblåsare och målare sedan starten 1991. Dukarna och servetterna är vävda i lin av Klässbols linneväveri i Värmland och designade av Ingrid Dessau. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.