Museilektor Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet museilektor

1. Lindwall var kommissarie vid Skånska konstmuseet i Lund 1941–45 och avlade fil. lic-examen i Lund 1945. Han var sedan amanuens vid Riksförbundet för bildande konst 1947–50, varefter han började arbeta vid Nationalmuseum i Stockholm där han var intendent 1954–58 och museilektor 1959-63. Åren 1963–70 var sekreterare i Statens konstråd. (källa)
2. Edwards, som är son till köpman Einar Edwards och Brita Jönsson, blev filosofie kandidat i Uppsala 1951 och filosofie licentiat i Lund 1969. Han var redaktör för Paletten 1957–1967 och 1969–1972, konstkritiker i Stockholms-Tidningen 1961–1964 och i Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1964–1967, intendent och chef för Lunds konsthall 1967–1969, utredningssekreterare hos stads-/kommunfullmäktige i Göteborg 1969–1972, intendent för Hagahuset i Göteborg 1970–1972, museilektor vid Kulturhuset i Stockholm och Liljevalchs konsthall 1974–1983, chef för Göteborgs stadsteater 1983–1985, professor i den moderna konstens teori och idéhistoria vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm 1985–1989 och chef för Göteborgs konstmuseum 1990–1995. (källa)
3. Lagerqvist blev filosofie kandidat vid Stockholms universitet 1952, filosofie licentiat 1961, anställdes vid Kungliga myntkabinettet 1951, var antikvarie 1959–62, bibliotekarie vid utrikesdepartementet 1962–63, museilektor och chef för pedagogiska avdelningen vid Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museum 1963–75 (förste antikvarie 1965), förste intendent och chef för studieenheten vid Statens historiska museum 1975–77, förste antikvarie vid Kungliga myntkabinettet 1979, avdelningsdirektör där 1981–83 och museidirektör 1983–92 samt konsult där sedan 1993. (källa)
4. Han tog initiativet till den av Bengt Thordeman ledda utgrävningen av den medeltida kungaborgen Alsnö hus i Mälaren. Mycket uppmärksamhet väckte hans idé att låta två arbetslösa män under några månader 1919 leva stenåldersliv i Södermanland på Rockelstas ägor, ett företag som dokumenterats på film och som senare kallats experimentell arkeologi. År 1921 fick Klein en tjänst som amanuens vid Nordiska museet i Stockholm. 1923 företog han en etnologisk undersökning av den svensktalande befolkningen på Runö i Estland. År 1929 blev han Europas första museilektor, med särskilt uppdrag att arbeta för skola och folkbildning, och 1932 andre intendent vid Nordiska museet. (källa)