Norrbotten Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet norrbotten

1. Det är dock ofta namnet på en vattensamling som avgör om den i vardagligt tal kallas "tjärn" eller "göl", och tendensen för småsjöar att ha tjärn- eller gölnamn varierar regionalt. I ett område från Göteborgstrakten i sydväst till Norrbotten i nordost dominerar tjärn-namn. I sydöstra Sverige har sådana småsjöar, oavsett vetenskapliga distinktioner, oftast namn på göl eller gyl, också där oberoende av hur de är belägna och har bildats. Regionala eller lokala varianter av tjärnnamnen är tjärnet (västra Dalsland med omgivande landskap), tärnen (norra Vättern) och tärnan (Gästrikland). (källa)
2. Det finns många dialektala och föråldrade svenska namn på hackspettar. Dock är det inte alltid klart vilken art som avses. I norra Sverige har namnet knarr varit synonym för hackspett, exempelvis kallades gröngöling för vedknarr eller vedaknarr. Andra uttalsvarianter av knarr förekommer också, som träknorr i Norrbotten, törvedaknarr i Västerbotten och törvedaknårr i Norrbotten, (Överkalix) Andra föråldrade namn är hackspjutt och parrfogel. (källa)
3. I Sverige växer havtorn främst längs med östersjökusten, mest allmänt i Uppland. Den förekommer också på enstaka platser i Bohuslän, på Öland, i Skåne och i Upplands inland och längs Bottenviken i Norrbotten. (källa)
4. I Norrbotten och till viss del i Västerbotten, svenska Lappland och Ångermanland används det dialektala ordet pumla eller pomla i betydelsen julgranskula. (källa)
5. Namnet broms är troligen ljudhärmande, besläktat med brumma. Bromsar kallas dialektalt även för blinningar, framförallt i västra Sverige men även i Norrbotten. På Öland och Gotland förekommer varianten blinding och i Småland blindknagg. Det finns även en art av broms, Chrysops relictus, som givits det rekommenderade trivialnamnet blindbroms och vissa auktoriteter kallar hela släktet Chrysops för blindbromsar. Roten i alla dessa namnformer är varianter av ordet blind som också förekommer i det vetenskapliga artepitetet, där latinets caeutiens eller cæutiens, är besläktat med cæcus, som betyder just blind. Blindbromsen borde se lika bra som andra bromsar, och varför Linné myntade detta namn är oklart. Det finns en del förklaringsförsök, till exempel att blindbromsen, när den väl slagit sig ner på ett offer, inte låter sig skrämmas bort av någonting utan suger som om den vore blind för vad som händer i omgivningen. (källa)
6. Kommunförbundet Norrbotten, BD. (källa)
7. I Sverige finns det populationer av kronhjort i alla län utom Norrbotten, Halland och på Gotland. (källa)
8. I Norrbotten finns en liknande maträtt som kallas pitepalt. En skillnad är att palt alltid baseras på rå potatis och korn- och/eller vetemjöl. I Jämtland, Ångermanland och Medelpad kallas maträtten kams och i de två senare landskapen baserades kams inte på potatis utan oftast bara på kornmjöl. Huruvida den tillagas som platt eller rund kan variera. Den runda har saltfläsket inbakat. Den platta äts med saltfläsket vid sidan om. Sen kan det också variera om den äts med lingonsylt eller messmör. (källa)
9. Stora delar av Eurasien. I Norden finns kungsljus ända upp till Norrbotten i Sverige, Trondheim i Norge och i sydligaste Finland. (källa)
10. I stort sett varje socken i Norrbotten, Västerbotten, Lappland och norra Ångermanland har haft kyrkstäder, ibland bara vid sockenkyrkan men ofta även vid olika kapellkyrkor. Kyrkstäder har också funnits i delar av Jämtland, Härjedalen och Hälsingland, samt i Kopparberg i Västmanland. I Tornedalen har kyrkstäderna varit förhållandevis obetydliga, och därifrån tycks det på den finländska sidan ha funnits ett kyrkstadslöst område som sträckt sig ned till svenskbygderna i Österbotten. Inom lappmarken fortsätter kyrkstadsområdet från Sverige in i Finland och Norge med anläggningar i bland annat Utsjoki, Enare, Sodankylä, Kautokeino och Karasjok. (källa)