Observationsklass Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet observationsklass

1. Skolan var planerad för en kapacitet av 2 400 elever och 100 lärare. Här fanns 64 klassrum och dryga 20-talet salar för slöjd, handarbete, gymnastik samt naturlära. Dessutom fanns bibliotek, badanläggning och tre skolkök. Nordhemsskolan blev dessutom den första i staden som utrustades med laboratorier för fysik och kemi. Det fanns hörselklasser här 1917–99, och 1960–64 var Estniska skolan inrymd här. En observationsklass inrättades här 1932. (källa)
2. Ragnhild Jungner var dotter till rektorn vid folkskoleseminariet i Skara Ernst Teodor Jungner. Efter avslutad skolgång i Skara 1915 genomgick hon det 1916–1918 med Slagsta sinnesslöanstalt förenade seminariet för utbildande av lärarinnor inom sinnesslöundervisningen och var därefter 1919–1923 lärarinna vid samma seminarium. 1923 kom hon som hjälpklasslärarinna till Uppsala stads folkskolor där hon, efter erhållen dispens från folkskollärarexamen verkade som ordinarie folkskollärare 1924–1942. Tidigt intresserad av läkepedagogiken gjorde sig Jungner under flera studieresor utomlands förtrogen med denna pedagogik, särskilt i Schweiz, där hon studerade hos läkepedagogen Heinrich Hanselman i Zürich. Efter mönster därifrån skapade hon 1930 vid folkskolorna i Uppsala en observationsklass, den första i Sverige, där de läkepedagogiska principerna fick praktisk tillämpning. Jungner var 1942–1946 övningsskollärare vid Folkskoleseminariet för kvinnliga elever i Stockholm och utförde vid de till detta seminarium förlagda hjälpklasslärarkurserna ett energiskt arbete som organisatör, föreläsare och handledare. Från 1934 var Jungner Skolöverstyrelsens inspektör för sinnesslöundervisningen och från 1946 även dess hjälpskolekonsulent. Från 1946 arbetade Jungner helt för Skolöverstyrelsen, där hon även var föredragande i ärenden rörande sinnesslöundervisningen och i frågor om hjälpskolans organisation och arbete. Jungner hade flera sakkunnighetsuppdrag, bland annat deltog hon som expert åt sinnesslövårdssakkunniga i förarbetet till 1944 års lagstiftning om skolplikt för bildbara sinnesslöa och var ledamot av 1946 års hjälp- och särklasslärarutredning. Hon publicerade en mängd uppsatser om arbetet bland psykiskt defekta barn i en rad facktidskrifter. (källa)
3. Stina Palmborg var dotter till köpmannen Per August Palmborg. Efter att ha genomgått åttaklassigt flickläroverk i Norrköping ägnade hon sig åt musikstudier vid sidan om studier i barnpsykologi. Hon utexaminerades från Ateneums folkskoleseminarium 1916 och tjänstgjorde vid Mariestads högre flickskola 1917–1922. Från 1923 var hon lärarinna vid Göteborgs folkskolors hjälp- och observationsklasser. Hon organiserade och förestod observationsklasserna för psykopatiska barn 1932–1944. Palmborg studerade psykologi vid Göteborgs högskola 1924–1926 och genomgick Statens utbildningskurs för hjälpklasslärare 1927. Palmborg medarbetade i flera in- och utländska tidningar och tidskrifter med artiklar i barnpsykologi och pedagogik. Särskilt uppskattad var hennes kåseriserie Våra välsignade ungar som gick i Stockholms-Tidningen från 1939. Hon anlitades mycket som föreläsare i psykologisk-pedagogiska frågor, även i grannländerna. Hon var vice ordförande i Pedagogiska sällskapet i Göteborg från 1941 och styrelseledamot i föreningen Rädda barnen där från 1942. Sina erfarenheter från verksamheten bland svårfostrade barn skildrade Palmborg i Svårhanterliga barn (1935), Välsignade ungar (1938) och Syndabockar (1942), alla översatta till flera språk. För ungdomar har hon gett ut de biografiska arbetena Ernst Westerlund, Enköpingsdoktorn (1939), Alice Tegnér (1945), Nathan Söderblom (1948) och Elsa Brändström (1948). (källa)