Omändra Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet omändra

1. 1932 restaurerades kyrkan och bland annat målades bänkarna om i en rosa färg. 1964 skedde ytterligare en restaurering då bänkar, altarring och kor omändrades efter ritningar av arkitekt Torsten Leon-Nilson, Ignaberga. Samtidigt hängdes ett färgat glaskors i valvbågen över altaret. (källa)
2. Sverige har en lång tradition med flera förbundsbildningar och under 1940-talet påbörjades organiseringsförsök på skilda håll med diverse kortlivade resultat och arrangemang. Sålunda avhölls ett första SM redan 1953. Efter tävlingarna 1960 uppkom behovet av ett fastare klubbsamarbete. De planerade tävlingarna hos Fengersfors Vattenskidklubb i Dalsland fick omändras till ett officiellt NM för att kunna locka deltagare från alla länderna i Norden och så uppkom bildandet av det nya Svenska Vattenskidförbundet som upptogs i Riksidrottsförbundet (RF) redan 1962 och alltjämt existerar, men nu namnändrat till Svenska Vattenskid- och Wakeboardförbundet. Antalet aktiva utövare understiger tio tusen åkare medan de oorganiserade kan räknas i hundratusental. Hur man använder vattenskidor som redskap skiljer sig alltså. (källa)
3. Orgel byggd 1887 av M J Lindegren, Göteborg. Omdisposinerad 1953 av Andreas Thulesius, Klintehamn och omändrad 2002. Orgeln är mekanisk och har följande disposition. (källa)
4. Mariakyrkan var Mariebergsförsamlingens första kyrka, och låg på "Majberget". På en gammal karta, extraherad 1867 av O. W. Hällström efter en äldre karta över Mariebergs kyrkogård, finns invid västra muren, ungefär mitt för Timmermansgatan, en plats angiven, som har ansetts vara den där kyrkan har legat. Kungl. Maj:t medgav i maj 1786 att offentlig gudstjänst på vanliga sön- och helgdagar skulle få hållas i något inom församlingen beläget enskilt hus, till dess att en annexkyrka av sten kunde bli färdig. Man beslöt därefter att till gudstjänstlokal omändra en stor materialbod, som uppförts vid anläggningen av kyrkogården. Den första gudstjänsten hölls söndagen den 13 januari 1788 och den sista den 28 november 1826. Kyrkan var ett slags provisorium, som skulle få anvvändas under en övergångstid av 20 år. Det var en träbyggnad, och på den västra gaveln fanns ett lågt torn med två ringklockor. Ett orgelverk med 13,5 stämmor omnämns vara placerat på en liten läktare. Utvändigt var "kyrkan" rödmålad, men invändigt saknades färg på väggar, tak och bänkar. Yttertaket var belagt med tegel. Alla inventarier var av enklaste slag, och den fattiga församlingen hade stora svårigheter med att hålla sin kyrka i ett värdigt skick. Underhållet måste helt bekostas genom frivilliga gåvor. Under 34 år var denna provisoriska byggnad Mariebergsförsamlingens gudstjänstlokal och efter sammanslagningen med Varvsförsamlingen i ytterligare 6 år för den så kallade Förenade Kustförsamlingen vid Göteborg. Mariakyrkan revs på sommaren 1826. (källa)
5. 1947 omändrades byggnaden till teater av arkitekten Axel Johnson och scenografen Birgit Afzelius-Wärnlöf. Salongen rymde då 319 personer, och scenen var sju meter bred och tre meter djup. Den förste teaterchefen var Ernst Eklund som tidigare drivit privatteater i Stockholm. Lisebergsteatern invigdes 1 maj 1948 med komedin Han träffas inte här. Lisebergsteatern etablerades snabbt som en nöjesteater med komedier och revyer på repertoaren. Eklund efterträddes av Per-Axel Branner som drev teatern under sju säsonger, då 13 pjäser gavs. (källa)
6. Bostadsbristen var enorm i Stockholm under 1800-talets slut och bostäder behövdes. 1879 upphörde textilmanufaktur och samtliga fabriksbyggnader omändrades till bostäder. I fabrikshuset inreddes exempelvis 14 bostadsrum och fem kök samt en salubod. I gårdshuset fanns 20 bostadsrum, sju kök, en smedja och en tvättstuga. År 1880 bodde totalt 305 personer inom fastigheten, det gick sex personer på varje rum, 18 på varje kök och 37 personer delade sig ett enda avträde. Enligt Elsa Borg, som bedrev sitt räddningshem för "falla kvinnor" i granngården Groens malmgård, var Vintertullen "ett af hufudstadens värsta nästen, och barnen derifrån utgjorde söndagsskolelärarens största förskräckelse". Efter förvärvet genom Stockholms stad 1881 hade hon sjukhem i huvudbyggnaden och höll andakt i husets paradvåning. (källa)
7. 1847 byggde Johan Samuel Strand, Västra Vingåker en mekanisk orgel. 1896 omändrades orgeln av Anders Victor Lundahl, Stockholm. (källa)
8. Den nuvarande orgeln byggdes 1902 av Thorsell och Erikson, Göteborg och är en mekanisk orgel med rooseweltlådor. Orgeln har fasta kombinationer. Den omändrades 1967 av J. Künkels Orgelverkstad, Lund. (källa)
9. Den 31 december 1861 invigde domprost Peter Wieselgren Göteborgs första folkbibliotek – Göteborgs Stads FolkBibliothek. Det hade den 15 maj samma år instiftats av instiftat av brukspatronen James Dickson och inrättats i två lägenheter på Haga Östergata 5, i ett av den Dicksonska stiftelsens hus i stadsdelen Haga. Placeringen var medveten, då Haga var känd som en arbetarstadsdel. Dickson ville ge "de hårt slitande arbetarna" gratis nöje på detta sätt. 1. De omändrades för detta ändamål till en större läse- och bibliotekssal. Till lokalen hörde även rum och kök för bibliotekarien. För detta erlades en årlig hyra av 240 riksdaler. Längre fram bortföll denna hyra. Denna lokal kunde bereda plats för 24 personer för läsning på platsen. År 1878 utvidgades lokalen genom tillägg av en enrumslägenhet och kunde då rymma dubbla antalet. (källa)
10. Den nuvarande orgeln byggdes 1890 av Salomon Molander och Co, Göteborg och är en mekanisk orgel. Orgeln omändrades 1966 av J. Künkels Orgelverkstad AB, Lund. Orgeln är år 1988 ej i bruk. (källa)