Ond Synonymer Betyder Uttal

• elak
• illasinnad
• illvillig
• ondskefull
• stygg
• vred
• vredgad

Hur används ordet ond

1. Serien utspelar sig på den fiktiva planeten Mer, och följer en grupp äventyrare i ett sökande efter Maktens tretton försvunna skatter, som besitter den kombinerade kraften till att stoppa en ond substans som kallas "Det mörka vattnet" från att sluka hela havsvärlden. (källa)
2. Doktor Kamikazi är ond, och försöker ta över världen. Det går dåligt eftersom han inte ens klarar av att ta fast Robotboy, vilket är hans prio nummer 1, eftersom han vill att Robotboy ska hjälpa honom att ta över världen. (källa)
3. Skräckfilm är en filmgenre med målsättningen att väcka känslor av rädsla, obehag, skräck, spänning och äckel hos tittaren. Handlingen involverar ofta inblandning av en ond kraft, händelse, eller person, ofta av övernaturligt ursprung, i den jordliga världen. (källa)
4. En skurk (från "skura" = stöta bort, d.v.s. någon som är utstött) är en ond person, framför allt i skönlitteratur och drama, som arbetar mot en hjälte, och som i högre grad än hjälten påverkar intrigen. (Se även superskurk.). (källa)
5. Dubbelgångare kallas personer som är så lika varandra till utseendet att de kan misstas för att vara samma person, trots att de inte är släkt med varandra. Enäggstvillingar kallas således inte för dubbelgångare, trots att de oftast är väldigt lika varandra till utseendet. Förekomsten av dubbelgångare är vanligare i skönlitteraturen än i verkligheten. Dubbelgångare är populärt i tecknade serier, science fiction-filmer och TV-spel, då ofta som en ond version av hjälten som denne måste besegra. (källa)
6. I maj 2017 publicerades skräckantologin 13 svarta sagor om ond brådöd av Swedish Zombie där hennes novell Avväpnandet finns med. (källa)
7. Jätte (fsv. iætte. kortform av fsv. iætun, från urgermaniskans etunaz med betydelsen frossare) var i nordisk mytologi och folktro en storväxt och stark varelse med människogestalt, ibland klumpig och enfaldig, ibland ond och lömsk, men ibland också trollkunnig och vis. Jättarna var ofta fientliga mot gudar och människor, men båda grupperna fick också hjälp och råd från jättarna, och flera av gudarnas gemåler var jättar. De kallades i äldre tid även jotnar, resar (risar) i synnerhet bergsresar (bergrisar) samt tursar (þursar) i synnerhet rimtursar (hrímþursar) men även eldtursar. En jättinna kallades vanligen för en gyger (gýgr), men även för trollkona och dylikt. Ordet jätte anses vanligen vara besläktat med verbet äta (denna etymologi föreslogs först av Jacob Grimm) och ha betydelsen av glupsk frossare (jämför antikens människoätande cykloper och laistrygoner), turs och rese torde betyda "stark", i nyisländskan antyder risi storlek, jötunn styrka, þurs dumhet. Det finns teorier om att jättar dyrkades under förkristen tid. (källa)
8. Dualismen var den gamla persisk-orientaliska, nära besläktad med den gnostiskt inriktade manikeismen, varför katarerna också betecknats som nymanikéer. Grundtanken var den eviga motsatsen mellan en god och en ond gud, av vilka den senare skapat jorden, materien, och där håller människosjälarna fångna i kroppens band. Den gode guden hade sänt Jesus i en skenkropp för att lära människorna vägen till frälsningen. Denna väg innebar materiens övervinnande, försakelse av alla jordiska ägodelar och njutningar. (källa)
9. Många kritiker av vårdnadsbidraget beskriver det exempelvis som ett sätt att ekonomiskt uppmuntra hemmafrurollen, och styra kvinnor bort från karriär och yrkesliv, eftersom den överväldigande majoriteten av bidragstagarna är kvinnor som stannar hemma med barnen, inte män. Bidragets försvarare hävdar i sin tur att det inte finns något som hindrar män från att i lika grad utnyttja det, mot vilket motståndarna invänder att det är just en klassisk kvinnofälla: den redan rådande ojämställda familjetraditionen i samhället gör att fler kvinnor kommer att använda sig av bidraget, vilket i sin tur förstärker ojämställdheten, och leder in i en ond cirkel genom vilken kvinnor fjärmas från arbetsmarknaden. (källa)
10. Beteckningen "larver" introducerades som zoologisk term av Carl von Linné: tidigare användes namnet skråpuk om larver. Ordet härstammar från latinets larva med betydelsen 'ond ande', 'spöke' eller 'ansiktsmask' – se Larver (mytologi). Larven ansågs i äldre tid som en "maskerad" eller utklädd insekt. (källa)