Orygglig Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet orygglig

1. John Wahlborg konstaterar att "En osläcklig kärlek till Gudsordet och en orygglig tillit till dess frälsningskraft voro de drag, som kännetecknade Broadys skrifttolkningar. Det ges uppfattningar av vissa bibelns framställningar, vilka skulle kunna kallas speciellt broadyanska, men det är anmärkningsvärt, att dessa endast i mycket ringa grad vunnit burskap bland de från seminariet utgångna församlingslärarne.". (källa)
2. Då Gustav IV Adolf bestämt sig för att kasta in Sverige i kriget mot Napoleon I, fick Toll 1804 befallning att göra upp en krigsbudget. Han utförde uppdraget, men sökte samtidigt förmå kungen att avstå från kriget. Denne var dock orygglig, och Toll beordrades att underhandla om villkor med England. Genom konventionen i Helsingborg 31 augusti behövde Sverige endast förstärka garnisonen i Stralsund och öppna Pommern för ryska och hannoverska trupper. Men nya eggelser från England förmådde kungen att börja en ny underhandling och Toll måste 3 oktober underteckna det fördrag med England, varigenom Sverige förband sig att deltaga i kriget mot Napoleon. Med anledning därav blev Toll 1806 högste befälhavare över krigsmakten även i Blekinge, Halland, Västergötland och Bohuslän. Då kungen 1807 och den svenska hären seglade över till Pommern fick Toll befälet över den ena av arméns divisioner. Snart var armén stadd i reträtt till Stralsund, efter att kungen brutit stilleståndet med fransmännen. Toll sändes till Rügen för att ta befälet över de engelska hjälptrupperna där. Dessa seglade dock snart bort, men då Gustav Adolf utrymde Stralsund och med hela sin armé kom till Rügen, återfick Toll divisionsbefälet och erhöll kort därefter överkommandot för armén. Efter att kungen seglat bort lyckades det Toll att rädda armén från att bli fången, genom att den 7 september 1807 lura den franske marskalken Brune att armén gjort revolution mot kungen. Att detta verkade trovärdigt visar hur stort missnöjet var med kungen. Brune medgav att svenska armén med alla sina förråd fick utrymma ön. (källa)
3. Kalmar stadgar är det allmänt vedertagna namnet på den ryktbara, av Johan III och hans kort förut till polsk kung utsedde son Sigismund i Kalmar den 5 september 1587 undertecknade på latin avfattade handling, genom vilken förhållandena mellan Polen och Sverige under den vid Johans död förestående unionen mellan dessa båda riken var avsedd att ordnas. I stadgarna, som innehåller 45 artiklar, bestämdes att orygglig vänskap, om möjligt förbund, särskilt mot Ryssland, skulle råda mellan Sverige och Polen. Vardera riket skulle hållas vid sin lag och det enas styrelse inte sammanblandas med det andras. I Sverige skulle då gällande religion och ceremonier (Johans liturgi) bevaras, och i samband med detta stadgande sökte man genom åtskilliga föreskrifter förebygga försök att åter införa den romersk-katolska läran. (källa)