Rådgivningsbyrå Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet rådgivningsbyrå

1. Richard Eeg-Olofsson var son till distriktsföreståndaren i Svenska missionsförbundet Olof Olofsson och Jensi Eeg. Han blev student i Göteborg 1917, medicine kandidat i Uppsala 1921 och medicine licentiat i Stockholm 1926. Efter förordnanden i psykiatri, neurologi och medicin, bland annat vid Serafimerlasarettet 1925–1928, var han 1929–1931 föreståndare för Serafimerlasarettets nervpoliklinik. Eeg-Olofsson blev 1930 biträdande läkare och 1936 överläkare vid Svenska diakonisällskapets epileptikervård i Stockholm, var 1930–1935 läkare vid Stockholms barnavårdsnämnds upptagningshem för pojkar, 1933–1934 föreståndare för dess rådgivningsbyrå för svåruppfostrade barn samt läkare vid stadens folkskolors hjälpklasser och var 1933–1940 psykiatrisk rådgivare vid Skarvik-Tallåsens skyddshem för psykiskt defekta kvinnliga skyddshemselever. Från 1933 innehade Eeg-Olofsson läkarpraktik i Stockholm och var från 1942 ordförande i styrelsen för alkoholistanstalten Vårnäshemmet. Han skrev ett antal arbeten i neurologi och psykisk hälsovård. (källa)
2. Asklund var rödakorssyster och legitimerad sjuksköterska. Hon studerade vid Florence Nightingales internationella center i London. Efter studierna blev hon 1938 en av Sveriges två första sjukhuskuratorer. Hon deltog i abortutredningen 1950 och hade redan i början av 1940-talet startat en rådgivningsbyrå för kvinnor som sökte abort. (källa)
3. Förbundet bildades 1884 av Sophie Adlersparre och uppkallades efter författaren och kvinnorättskämpen Fredrika Bremer. Vid sitt grundande hade förbundet som syfte att upplysa kvinnor om deras rättigheter och verka för att de utnyttjade dessa rättigheter, som att till exempel ingå i styrelser för anstalter och informera kvinnor som var berättigade att rösta i kommunalvalen, och förbundets byrå fungerade också som rådgivningsbyrå för kvinnor inom ekonomiska, juridiska och medicinska frågor. Förbundet hade från sitt grundande en framgångsrik funktion som arbetsförmedling för kvinnor. År 1890 hade det fyra heltidsanställda kvinnor på sin byrå i Stockholm för att utföra dessa tjänster. (källa)
4. Gemenskapskänsla var ett centralt begrepp för Alfred Adler. Man kan inte bli lycklig, om man ej känner gemenskapskänsla emot sina medmänniskor, var han övertygad om. Till en kvinna, som konsulterade honom en dag, sa han: "Jag har ett botemedel för din olycka. Men det kommer inte att vara lätt för dej att följa mitt råd. Men om du klara av läxan, så kan jag med säkerhet säga, att du kommer att bli lycklig: En gång om dagen ska du utföra en handling som bara är nyttig för en annan person." Alfred Adler utgick från att människor blir lyckliga om de kan lösa de "tre livsuppgifterna": kärlek, arbete och gemenskap. Eftersom han trodde att vuxna oftast var för neurotiska för att lätt kunna lära sig gemenskapskänsla, byggde han upp rådgivningsbyråer för föräldrar i hela Wien. Sedan planerade han de första statliga förskolorna i Wien tillsammans med den socialistiska regeringen. Där fick barnen nyttig mat, lärdomar men också sjukvård. Förskolehusen var byggda för detta ändamål och hade stora trädgårdar med vattenspel, stora låga fönster och utbildad personal. På det sättet skulle man bygga ett nytt samhälle, där människor är medmänniskor, hoppades Adler. Adler var enormt populär. När han höll tal på folkhögskolorna i Wien strömmade människorna in och stod i rad ända ut på gatan för att lyssna på honom. (källa)