Skollokal Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skollokal

1. Efter nedläggningen användes skollokalerna under två år som undervisningslokaler för det nybildade Tensta gymnasium. Undervisningen skedde då under det tillfälliga namnet "Tensta gymnasium i Norra Latin" fram till dess att Tensta gymnasiums skollokaler i Tensta hade färdigställts. (källa)
2. Benämningen kom in i svenska språket på 1600-talet från Tyskland, där den ursprungligen användes om den lärjunge som skulle elda i skollokalen samt om den munk som skötte eldningen på kloster (från latinets calefacere, göra varm, uppvärma). I delar av Tyskland används ordet fortfarande i betydelsen vaktmästare, assistent till en vaktmästare, eller en fängelsefånge med vissa arbetsuppgifter, medan ordet i Sverige snabbt kom att betyda uppassare eller manliga betjänt, främst inom det militära. Mot slutet av 1800-talet började den icke-militära användningen av ordet att alltmer ersättas med det engelska butler. (källa)
3. På 1600-talet hade Görväln välordnade trädgårdsanläggningar nere i dalen söder om viken. Först i mitten av 1700-talet tycks däremot området kring stora huset ha ordnats av Pehr Carlsköld (1718-1765). Han var ägare till Görväln 1752-1759. Då anlade han "lindallén som leder ner mot sjön", eller, om man vänder på det, "lindallén som leder upp mot den högt belägna huvudbyggnaden från öster". Allén med lindträden planterades således i mitten på 1750-talet mellan flyglarna, på den sträcka som går från Görvälns krog, även kallad Villa Solbacka, nere vid sjön och upp till huvudbyggnaden. Det är en gulputsad byggnad med brutet tak, som varit inspektorns bostad och som även en tid fungerat som skollokal. Carlsköld planterade inte bara lindallén och parkträden, han anlade också runt stora huset "en parterr med några och femtio unga fruktträd". Parken kring stenhusen ordnades senare. Innan uthusen flyttades var området i söder ladugårdsbacke och marken nere vid viken var betesplats och vattningsplats. Detta kan vi se på målningar från 1800-talets mitt. (källa)
4. Den 1 september 1941 öppnades på nytt en tysk skola i Stockholm, nu på Karlavägen 25, i lokaler som tidigare använts av Anna Sandströms skola, och under huvudmannaskap av Tyska skolan AB. I skolrådet vid Tyska skolan AB fanns bl.a. medlemmar från tyska nazistpartiet, vidare ingick bland andra Sven Hedin. Skolan fyllde en viktig funktion i den samlade, tyska propagandainsatsen i Sverige under krigsåren. Skolans finansiering skedde huvudsakligen genom tyska statsmedel. Tyngdpunkten i undervisningen låg på inlärandet av tyska och undervisningen bedrevs i huvudsak på tyska. På schemat stod emellertid även ämnen som var främmande för samtida svenska skolor: politisk skolning, raslära och flygfysik. Vidare fanns vid skolan underavdelningar av Hitlerjugend och Bund Deutscher Mädel. Man firade i skolan Heldengedenktag och Adolf Hitlers födelsedag. Skolan i detta bolags regi lades ned vid krigsslutet maj 1945 efter det att Tyska församlingen avböjt att överta verksamheten. Stockholms stad övertog skollokalerna efter Tysklands kapitulation och arkivet överlämnades till Stockholms stadsarkiv. (källa)
5. På Ålidhems kultur- och resurscentrum finns en F-9 skola, stadsdelsbibliotek samt fritidsgård. Byggnaden, som ligger på södra Ålidhem i anslutning till Biologigränd och Geografigränd, uppfördes ursprungligen 1971 som låg- och mellanstadieskola. Den hette Ålidhemsskolan fram till 1978, då det nybyggda högstadiet vid Ålidhems centrum övertog namnet, varpå låg- och mellanstadieskolan istället namngavs som Kolbäcksskolan. Namnet anspelar på den bäck, Kolbäcken, som rinner mellan Umeälven och Nydalasjön och ligger kulverterad under Ålidhem sedan stadsdelens uppförande. År 2000 gick alla skolans 230 elever ut i en strejk mot besparingskrav och ökande storlek på barngrupper. 2005 beslutade Umeå kommun att renovera byggnaden till en F-9 skola med integrerat stadsdelsbibliotek och fritidsgård. Arkitektkontoret Arkinova anlitades att rita om- och tillbyggnationerna. I samband med detta fick byggnaden en ny fasad i klarröd putsad sten. Mot norr, där biblioteket huserar, har fastigheten en högre inglasad fasad. Innanför huvudentrén finns ett mindre inomhustorg, med plats för ett kafé, samt entréer till biblioteket åt vänster, in till skollokalerna rakt fram, samt till fritidsgården åt höger. När den renoverade byggnaden invigdes 2010 övertog F-9 skolan åter namnet Ålidhemsskolan från det i samma plan flyttade högstadiet. Skolverksamheten har därefter åter bytt namn och heter sedan 2017 istället Södra Ålidhemsskolan. (källa)
6. Skolan stängdes för renovering och ombyggnad från höstterminen 2011. Verksamheten evakuerades till provisoriska lokaler dels i anslutning till Gärdesskolan i andra änden av Valhallavägen, dels till Kungsholmen. Skolan återöppnades höstterminen 2013. Samtidigt med ombyggnaden av skollokalerna uppfördes två bostadshus mot Uggelviksgatan respektive Danderydsgatan. Däremellan anlades en idrottshall under mark med en bollplan på taket. (källa)
7. Klassfest är en fest där elever (och eventuellt klassföreståndare och några föräldrar till elever) från en enskild skolklass samlas för att umgås med varandra. Klassfesten kan exempelvis ske i samband med en terminavslutning eller under en återträff. Det är inte ovanligt att den hålls i skollokaler under en tidpunkt då skolan är stängd för undervisning. (källa)
8. Terminsavslutningen inför jullovet i mitten av december kallas i Sverige ofta julavslutning. Julavslutningar hålls ofta i klassrum eller andra skollokaler och mer sällan i kyrkan. En undersökning som radioprogrammet Människor och tro i SR P1 har utfört år 2012 tillsammans med Ekot påvisar att 25 procent av skolorna i Sverige har julavslutning i kyrka och 20 procent har en religiös ledare närvarande, baserat på enkätsvar från 800 tillfrågade skolor. (källa)
9. Ansvarsfördelningen när folkskolan infördes var att tilldela den lokala nivån stort ansvar för skolan. Det gällde både finansieringen av folkskolan och den innehållsliga regleringen. Enligt folkskolestadgan skulle socknar och stadsförsamlingar bilda skoldistrikt, som var skyldiga att hålla skollokaler och anordna undervisningen. I stadgan föreskrev att skoldistriktet skulle ha en skolstyrelse där kyrkoherden var ordförande. Skolstyrelsen hade ansvar för kvaliteten och styrningen. 1862 ersattes dock skolstyrelserna av skolråd, som var organiserade under kyrkostämman. (källa)
10. Folkskola (folkis), var en äldre skolform i Sverige, som existerade åren 1842–1972. 1842 beslutade Sveriges riksdag om att allmän folkskola skulle införas, varvid det krävdes av alla av Sveriges socknar på landsbygden och församlingar i städerna att de inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare. Skolor för barn fanns emellertid långt tidigare på många håll i landet, genom folkskolestadgan blev inrättande av folkskola obligatoriskt för socknarna. Bland ämnena fanns läsning, räkning, skrivning, kristendomskunskap, teckning, geografi, historia och gymnastik med lek och idrott. Genom kyrkans undervisning kunde huvuddelen av befolkningen emellertid läsa redan i början av 1700-talet, läskunnigheten kontrollerades då vid de så kallade husförhören. I många skolor fanns även badkar för att barnen skulle lära sig vikten av hygien i en tid då sjukdomar fortfarande grasserade. Folkskolan utvecklades också med åren, bland annat gjorde man utflykter och skolresor, hade slöjd och började så småningom även läsa tyska, som efter andra världskriget byttes ut mot engelska. (källa)