Annorlunda Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder annorlunda, varianter, uttal och böjningar av annorlunda

Annorlunda synonym, annat ord för annorlunda, vad betyder annorlunda, förklaring, uttal och böjningar av annorlunda.

Synonymer till annorlunda

Andra språk

Annorlunda på Engelska

  • different - different, unusual, conditions are quite different, an unusual community
  • otherwise, differently - in another manner, in other words, what else could I have done?

Hur används ordet annorlunda

  1. Begreppet getto eller ghetto har i idag en delvis annorlunda definition än vad det har haft historiskt. I boken "Ghettot- som geografisk, historisk och sociologisk företeelse" av Tommy Book och Jonas Stier beskrivs begreppets nutida definition som en plats där människor som "saknar eller avviker från majoritetens etniska och kulturella tillhörighet" är bosatta. Dessa människor delar en "ofördelaktig socioekonomisk situation, ett otillräckligt kulturellt och socioekonomiskt kapital för att bo någon annanstans eller en låg social status, jämfört med det omgivande samhällets medlemmar." Därför har begreppet, i vid bemärkelse, blivit ett uttryck för marginalisering och segregation i samhället. Ordet getto har dock en begränsad användning i Sverige. Bland annat polisen talar om utsatt område för att beskriva ett "geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället". (källa)
  2. Begreppet freeware användes först av Andrew Fluegelman då han 1982 hade skapat programmet PC-Talk, men inte var villig att betala de kostnader som traditionell försäljning på den tiden var förknippade med. Istället gav han bort sitt program till användarna under beteckningen freeware och sa att de fick betala en summa pengar om de tyckte om det. Senare gick Fluegelman ihop med Jim Button och Bob Wallace och övergav beteckningen freeware i sin marknadsföring till förmån för Wallaces beteckning shareware. Ordet freeware kvarstår dock och är mycket spritt på internet, men har idag en något annorlunda betydelse. (källa)
  3. Hela groupielivsstilens drottning heter Pamela Des Barres och kan sägas vara en av världens första och mest kända groupies. Hon har skrivit böckerna "I'm with the band" och "Take another little piece of my heart" som båda handlar om hennes något annorlunda liv som aktiv groupie. Några av hennes fullträffar är Mick Jagger från The Rolling Stones och Jim Morrison från The Doors. Med några väninnor som också är groupies startade hon bandet "G.T.O's". (källa)
  4. Under 1920-talet började vad som än idag är en debatt, om huruvida människans gruppbeteende bör ses ur ett individuellt perspektiv eller som en del i ett större system. Trotter, Freud, Le Bon och Durkheim var några av de teoretiker som diskuterade om man i gruppsituationer kan tala om en grupp utifrån ett medvetande, en gruppkänsla. Tanken att människor i grupp har en tendens att agera på annorlunda sätt än de skulle göra individuellt. Freud kallade detta fenomen gruppsjäl med Durkheim syftar till ett kollektivt medvetande. Grupptryck, lynchmobbar etc. är några av de uttryck detta beteende kan ta sig i dess mest extrema situationer. Allport hävdar dock att det är oväsentligt att tala i termer om gruppsjäl eftersom det är ovetenskapligt. Om man istället studerar den enskilda individen kan man undvika ytligheter som gruppsjäl och liknande begrepp och således komma närmare sanningen. (källa)
  5. Språkrådet hänvisar till tecknet "Bullet operator" ∙ (Unicode U+2219) som multiplikationspunkt, som i vissa teckensnitt har en annorlunda utformning än tecknet "Middle dot" · (Unicode U+00B7). (källa)
  6. Gärsen blir upp till 30 centimeter lång, men den är oftast mindre. Kroppsformen påminner om abborrens, men båda ryggfenorna är sammanvuxna. Ovansidan är fläckig i brunaktiga och grönaktiga färger. Buksidan är blekgul eller brunaktig. Fenorna är inte annorlunda färgade än resten av kroppen men är utrustade med taggar. Huvudet har ett antal slemfyllda gropar, vilket har givit fisken det alternativa namnet snorgärs. (källa)
  7. Finska språket tillhör en helt annan grupp och har för hallon de helt annorlunda benämningarna vadelma, vatukka och varain. Det finns även en fjärde variant, nämligen hallain, som har en intressant ljudlikhet med hallon. Om det antyder ett verkligt släktskap med påverkan från svenska, eller endast skenbart är ännu oklart. (källa)
  8. Mycket kan inte sägas om en gemensam kemisk struktur inom hallucinogena droger då de olika preparaten ser väldigt annorlunda ut. Förklaringen till olikheten mellan de olika drogernas molekyler, är att det som definierar denna typ av droger är effekterna och upplevelsen av drogen, och inte vilken sorts receptor den binder, som i exempelvis opioidernas fall. Detta gör att det finns ett brett urval av molekyler som kan klassas som hallucinogener då effekterna som skapas av hallucinogener består av ett väldigt stort spann. (källa)
  9. Hansestäder (i äldre handlingar ofta bara "städerna") var alla nordtyska handelsstäder, vilka direkt eller indirekt deltog i den tyska utrikeshandeln på Nord- och Östersjön, alltså inte bara de omedelbart vid sjön belägna, utan även många städer långt inne i landet, om de var av betydelse för varuhandeln utmed de stora flod- och landsvägarna till Nord- och Östersjön. Till Hansan hörde däremot inte sådana städer, som drev handel endast med varor, som omsattes bara inom Tyska rikets gränser eller som drev handel med utlandet annorlunda än sjöledes. (källa)
  10. Då en lekman betraktar en hardingfela slås han nog mest av de rikliga dekorationerna. Resonanskroppen har en så kallad rosning, målade mönster, snäckan är formad som ett lejonhuvud och greppbräda, stämskruvar och stränghållare har inläggningar av pärlemor. Den vana betraktaren av fioler ser dock ett antal andra skillnader som är viktigare för de speltekniska egenskaperna. Hardingfelan har en kortare hals och därmed en kortare stränglängd (mensur) än en vanlig fiol (norska flatfela), vilket gör grepp och intonation annorlunda. Vidare har hardingfelan 4-5 resonanssträngar som ligger under greppbrädan och sålunda inte är möjliga att spela på. Dessa klingar dock med då spelmannen spelar den ton som resonanssträngen är stämd i. Slutligen är spelsträngarna tillverkade av senor och spunna med silvertråd över alternativt halvspunna (lindningen kring senan är inte tät utan gjord med glipor på någon millimeter mellan varven). Hardingfelan har dessutom ett flackt stall, vilket underlättar spel på flera strängar samtidigt. Resonanssträngarna, sensträngarnas egenskaper samt det faktum att de oftast stäms ett tonsteg högre än på en vanlig fiol, ger hardingfelan en mycket karakteristisk spröd klang. Slutligen har locket vanligtvis en annan välvning (plattare) än fiolen och f-hålen är inte skurna i välvningen som på fiolen utan med en skarp kant vilket gör att man kan se igenom hardingfelan om man tittar genom något av f-hålen från sidan. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.