Avtal Synonymer Betyder Uttal

• förbindelse
• kontrakt
• pakt
• samförstånd
• uppgörelse
• överenskommelse

Hur används ordet avtal

1. Men nu väljer målvakten att flytta hem till Sverige. Sirius hörde av sig till målvakten i dagarna och kort därefter bröt Alvbåge sitt avtal med sin cypriotiska klubb för att i stället krita på ett kontrakt med Sirius som sträcker sig över säsongen 2019. (källa)
2. Ramsarkonventionen (The Convention on Wetlands of International Importance, especially as Waterfowl Habitat) är ett internationellt avtal för att skydda våtmarker, speciellt med fokus på vattenlevande fåglar. (källa)
3. Ett annat beslut om abolition fattades 1954, efter att LKAB-anställda arbetare, enligt abolitionsbeslutet, "förövat brottslig gärning genom att de - i syfte att öka ackordsförtjänsterna - förfarit oriktigt vid vägningen av borttransporterat gråberg". Svenska Gruvindustriarbetareförbundet träffade ett avtal med Grängesbergskoncernens gruvförbund, om disciplinär påföljd för de fackligt anslutna arbetarna, och förbundet hemställde sedan till Kungl. Maj:t om abolition. Efter att riksåklagarämbetet och länsstyrelsen i Norrbottens län, och LKAB förklarat sig inte ha något att erinra emot förbundets framställning, beslutade Kungl. Maj:t om abolition "med hänsyn till de i detta fall föreliggande säregna förhållandena" och med beaktande av avtalet. (källa)
4. Ett abonnemang är ett standardavtal, där en leverantör levererar en återkommande vara eller tjänst till en kund för viss tid eller tills vidare. Det kan till exempel vara ett avtal där kunden får el levererad, får en dagstidning hemlevererad, får använda en viss mobiloperatör, kan se på betal-TV via kabel eller satellit. Avtalet som regelmässigt är upprättat av leverantören är ofta standardiserat och kunden har ingen eller ringa möjlighet att påverka innehållet utan har att välja att antingen acceptera det eller välja annan leverantör där sådan finns. (källa)
5. I en del kulturer fattas beslut om äktenskapet av föräldrarna när makarna är barn eller mycket unga, se barnäktenskap. Det förekommer också att brudgummen betalar en avgift till svärfadern för sin brud, se brudpris, eller att brudens föräldrar betalar brudgummens föräldrar för att de accepterar bruden alternativt betalar en hemgift för dottern till det nygifta paret. Barnäktenskap är förbjudet i många länder men praktiseras ibland ändå även i stater där det är förbjudet. Avtal om barnäktenskap, brudpris och hemgift är inte giltiga enligt västerländsk lagstiftning. (källa)
6. Godmanskap kan även anordnas för barn om barnets vårdnadshavare inte kan tillgodose barnets intressen, till exempel om barnet och vårdnadshavaren är intressenter i samma arvskifte. God man kan också utses åt ett omyndigt barn som träffar ett avtal med sin förmyndare, till exempel när föräldrar ger en gåva till sina barn. Även ensamkommande asylsökande barn har rätt till en god man enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. (källa)
7. God tro kan även innebära att part är ovetande om eventuella missförhållanden vid exempelvis ett avtals tillkomst. Begreppet är av stor betydelse för bedömning av om avtal har uppkommit om motparten t.ex. skrivit fel pris i offerten eller utsatts för tvång för att ingå avtalet. (källa)
8. Gravrätten regleras i lag. I Lagen om gravrätt 1963, som upphört, definierades gravrätten i Sverige som att en viss plats upplåts till jordande åt en avliden persons stoft eller aska. Gravrätten hör till den offentliga rätten, men har liknats vid nyttjanderätten från civilrätten. Denna betydelse bibehölls när gällande lag om gravrätt skrevs. Till gravrätten hörde innan 1963 års lag rätten att jordfästas i vigd jord, det vill säga på en kyrkogård, men detta ansågs inte vara en offentligrättslig fråga, utan i verkligheten blev gravrätten ett avtal mellan kyrkan och anhöriga till de gravsatta, ofta enligt önskemål som den döda meddelat före frånfället. (källa)
9. Vård av gravstenen åvilar gravrättsinnehavaren att ombesörja genom eget arbete eller avtal med kyrkogårdsförvaltningen. (källa)
10. Utnämningen av Fredrik I ledde till flera oroligheter. Den svenske kungen, Gustav Vasa, utnyttjade tillfället genom ett försök till invasion av de danska provinserna, samtidigt som städerna Malmö och Köpenhamn fortfarande stödde Kristian II och belägrades av den danske kungens styrkor. De två städerna kapitulerade i början av 1524 och den 1 september samma år slöts ett avtal mellan Fredrik I och Gustav Vasa i Malmö som innebar att svenska styrkor drog sig tillbaka från Blekinge, men att Sverige fick behålla Bohuslän tills vidare. Den danska allmogen, borgarna och bönderna, hade däremot gynnats av Kristian II:s politik och flera bondeuppror bröt ut i landet. Länsmannen på Visborgs slott på Gotland, Søren Norby, som stödde Kristian II, tog tillfället i akt och skickade stöd till upproren. Tyge Krabbe, som av Fredrik I utnämnts till länsman för Helsingborgs slott, mötte upprorsarmén men var tvungen att dra sig tillbaka. Norby belägrade därefter Helsingborgs slott, men samtidigt lyckades en lybsk flotta skära av dennes försörjningslinjer från Gotland och förstärkningar från Själland skeppades över till Malmö. De nya styrkorna under Johan Rantzau förenades med Tyge Krabbes och den 28 april 1525 besegrades Norby utanför Lund i ett slag som utvecklade sig till en ren massaker på bondearmén. Han drog sig tillbaka till Landskrona, där han till slut kapitulerade. Under Fredrik I:s fortsatta styre fick högadeln tillsammans med hansestaden Lübeck allt större privilegier, vilket ökade dessas stöd för kungamakten. (källa)