Syra Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet syra

1. Tannin är polyfenoler från växter som länkar samman proteiner så att de antingen fälls ut eller krymper. I växten förvaras tanninet i vakuoler som går sönder om någon äter av den. Detta är ett skydd för att göra växten svårsmält och illasmakande, främst för insekter. Garvsyra är en tanninblandning som traditionellt används för garvning av läder. Genom att proteinerna i lädret förändras blir det svårsmält för mikroorganismer och håller därmed längre. Ju större tanninmolekyler desto effektivare garvning. Pseudotanniner är tanninliknande ämnen som har för små molekyler för att duga till garvning. Kemiskt sett är de ofta monomerer, och de återfinns bland annat i te och kaffe. (källa)
2. Gikt är en ledinflammation som orsakas av att halten svårlöslig urinsyra (urat) i blodet ökar (hyperurikemi), och faller ut i kristaller (konkrement). Urinsyran kristalliserar och lägger sig i leder, senor och omgivande vävnad. (källa)
3. Gravyr är ett resultat av gravering i ett hårt material. Detta ska skiljas från etsning, där man nyttjar en liknande etsnål för att skapa kanaler ner till etsplåten genom ett täckande och syrabeständigt skikt av vax, asfalt och mastix (harts). Själva etsningen görs med hjälp av en syra (ofta salpetersyra, "Holländska badet" eller järnklorid) som fräter sig in i etsplåten på de ställen där etsnålen blottat plåten. (källa)
4. Den torkade mjölksaften från opiumvallmons omogna frökapsel kallas opium. Ur detta kan man utvinna ett ljusgult, kristalliskt pulver, morfin. Utvinning av heroin ur morfin sker i två steg: först framställs heroinbas genom att upphetta morfinet med ättiksyraanhydrid. Ur heroinbasen kan sedan heroinhydroklorid framställas genom användning av saltsyra. (källa)
5. Häggen är allmän över hela Norden såväl på låglandet som i fjällen ända till trädgränsen, och förekommer sporadiskt som en låg, nedtryckt buske ännu högre upp. Dess stenfrukter, "häggbären", som mognar i augusti är svartglänsande, väldigt söta och sträva. Trädets bark och blad har en bittermandelartad doft, som även ingår i blommornas vällukt. Särskilt barken och fruktstenarna är (liksom bittermandeln) rika på det ämne (amygdalin), varur blåsyra och bittermandelolja kan framställas, men bären bedöms som ofarliga. Fruktköttets mörka saft användes stundom till att rödfärga vin och likörer. Trädets ved är fin, jämn, tämligen hård och seg och därigenom tjänlig. (källa)
6. Isterband är en lättrökt, "grovkornig" korv, ofta med syrlig smak som kommer från syrning av mjölksyrebakterier. Många av de isterband som säljs i livsmedelsbutikerna är numera dock inte syrade på detta sätt utan innehåller istället någon tillsatt syra (exempelvis citronsyra). Isterband innehåller bland annat fläskkött, korngryn och potatis. Kötthalten varierar från 25–60 %. Den förekommer i det svenska köket i olika varianter, bland annat som småländska isterband, och serveras stekt med exempelvis dillstuvad potatis och inlagda rödbetor. Isterband var förr i tiden, främst i södra Sverige, mycket populärt på julbord och smörgåsbord och förekommer än idag på julbordet. Västgötska isterband är mer eller mindre syrliga och ofta hårdare rökta än de småländska. Variationerna är dock stora, både för torkade och rökta isterband, vad gäller syrlighet, fetthalt/kötthalt och sälta. (källa)
7. Det finns även amfotera (kan agera både som en syra och en bas) jonbytare som har möjlighet att byta både katjoner och anjoner samtidigt. De simultana bytena av kat- och anjoner sker dock mer effektivt i en blandning av kat- och anjonbytesresiner, eller genom att låta lösning passera genom flera olika jonbytarmaterial. Tillsammans med absorption och adsorption utgör jonbyte en form av sorption. (källa)
8. Jäsning eller fermentering innebär ofullständig oxidation av organiska föreningar utan syre. Jäsning är således en anaerob process, och den kan exempelvis leda till att organiska syror, alkoholer, vätgas eller koldioxid bildas. Jäsningsprocesserna är exoterma, det vill säga frigör energi. Jäsning/fermentering kan utföras av många olika typer av organismer, bland annat i människans muskelceller vid intensivt arbete eller av olika typer av mikroorganismer. Inom mikroorganismerna kan såväl jästsvampar som bakterier orsaka olika former av fermentering. Jäsningsprocesser har många praktiska och tekniska tillämpningar. Redan under bronsåldern användes jäsning för att konservera mat. (källa)
9. Råullen innehåller cirka 40—50 % fett (lanolin, som tekniskt är ett vax), dessutom svett, smuts, höstrån och annat. I medeltida England tvättades fåren innan de klipptes för att avlägsna det grövsta. Normalt tvättas ullen med alkalier, men även med tensider och syra för att avlägsna lanolinet och smuts innan den kardas/kammas inför spinning. I undantagsfall görs vissa garn av otvättat ull för att de skall behålla fettets vattenavstötande egenkaper (till exempel så kallade Arran-tröjor för yrkesfiskare). (källa)