Utkant Synonymer Betyder Uttal

• bryn
• gränsområde
• periferi
• ytterkant

Hur används ordet utkant

1. Vid 1400-talets slut var Stockholms stads gator stenlagda med ränndalar. Under 1700-talet indelade man ibland gatan i rutmönster ej större än 3 till 4 alnar (180–240 centimeter). Rutindelningen syftade till att stabilisera gatstenen. Rutindelningen användes även dekorativt. Norrbron fick Stockholms första trottoar av huggna stenar 1809, trottoarens höjd var 35 centimeter från gatan. Klagomålen på gatorna var dock många. Överståthållaren klagade i sin ämbetsberättelse 1827–1932 på att gatorna är illa lagda med ojämn sten, saknar trottoarer och på många ställen saknas rännstenar, varför de är svåra att renhålla, obekväma för åkande och särskilt för gående personer. År 1837 kom gatuläggare från Berlin som lärde de svenska stenhuggarna bli skickligare på sitt jobb. I början av 1900-talet användes oftast det som kom att kallas "fältsten" (kullersten), på 1920-talet började man använda "smågatsten" (se bilden till höger). Lokalt i och kring stenbrotten i Bohuslän, som stod för en stor del av produktionen av granit till gator, vägar och hus, kallas smågatstenen för knott. Från 1920- till 1950-talet pågick stora stenläggningsarbeten på Sveriges riksvägar. Gatsten av granit var vid den här tiden billigare och mer lättåtkomligt än asfalt, och depressionsåren ledde till att många vägar stenbelades då det sysselsatte svensk stenhuggningsindustri och stenläggare. Det var ett tungt jobb, en kvadratmeter gatsten väger drygt 200 kilogram (genomsnittsstenen är en kubikdecimeter stor och kubformad) vilka sattes ut för hand. År 1953 var exempelvis hela dåvarande Riksväg 2 belagd med gatsten. I mitten av vägen lades ett lager kol som mittlinje vilket gav vägarna ett karaktäristiskt "ormskinnsmönster". Efterkrigstidens höjda kostnader för arbetskraft, asfaltens positiva egenskaper, bland annat ansågs den betydligt regnsäkrare (inte hal som gatsten) ledde till att de gatstensbelagda landsvägarna asfalterades efter hand. I många fall lades ett lager asfalt ovanpå gatstenslagret. Antalet landsvägar som är gatstensbelagda är numera fåtaliga. Ett exempel är Kristianstadsvägen/Riksväg 9 i Simrishamn från Tobisvik i stadens utkant in till centrum. (källa)
2. Klockarebackens kapell ligger i Höörs västra utkant på gränsen mot Stenskogen och är ett verk av Bernt Nyberg. (källa)
3. Nordens största population av kungsängslilja finns på Uppsala kungsängs naturreservat, som utgörs av sanka slåtterängar i Uppsalas södra utkant, längs med Fyrisåns östra strand. Kungsängsliljan fanns etablerad på Kungsängen senast från och med 1742, och 1745 omnämns växtplatsen av Linné i Flora Suecica. (källa)
4. I den sockenkärna som bildades låg ofta prästgården och klockarbostaden och i närheten brukade en fattigstuga finnas som i senare tider ersattes med ett ålderdomshem. Dessutom hade byn en sockenstuga och handelsbod, samt skola med lärarbostad och en barnmorskebostad. Likaså fanns i regel en tiondebod samt en krog. Om kyrkan saknade ett klocktorn så restes en klockstapel i dess närhet. En smedja brukade också ingå i en kyrkbys ordinarie bebyggelse men på grund av brandrisken brukade denna vara placerad i byns utkant. Kyrkbacken utanför kyrkan där sockenborna regelbundet samlades blev av naturliga skäl bygdens centrala mötesplats och efter att poststationer började införas i landet på 1600-talet, förlades dessa antingen i klockarbostaden eller i annat lämpligt hus eller hemman nära kyrkan. Först när järnvägen drogs genom den svenska landsbygden kring sekelskiftet 1900, flyttades postens lokala verksamheter in i järnvägsstationerna. Därmed minskade många kyrkbyars betydelse då nya centralorter uppstod i anslutning till stationssamhällena. (källa)
5. I Lomma finns Lomma kyrka och en långgrund sandstrand "Lomma beach" och marina. Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp ligger i Alnarp mellan Lomma och Åkarp, nära Lommas sydöstra utkant. (källa)
6. Sekundvisaren är det som visar antalet sekunder sen senaste hela minut på klockor. Sekundvisaren är en av de tre olika visarna på en klassisk urtavla. Sekundvisaren rör sig ett varv runt urtavlan på 60 förflyttningar som inträffar med exakt en sekunds mellanrum. Efter de 60 förflyttningarna rör sig minutvisaren ett av stegen runt urtavlan. De 60 olika positionerna är fördelade i 12 olika grupper. En för varje timsiffra på urtavlans utkant. På ett digitalt ur är sekundvisaren inte en arm, den är endast två siffror som bläddras från 00-59 med en sekunds intervall mellan bläddringarna. Dessa två siffror står ofta till höger om siffrorna som anger minutantalet, dock något mindre. I vissa digitala ur saknas sekundvisare totalt. (källa)
7. Programmet går ut på att Tobias "Tobbe Trollkarl" Blom guidar tittarna genom vetenskapens utkant tillsammans med sina Smartskallar, där dom utför mer eller mindre vetenskapliga tester för att svara på frågor. Programmet behandlar vetenskapliga saker som bland annat, Tsiolkovskys raketprincip, Newtons lag, statisk elektricitet, och magnetism på ett barnvänligt sätt. Även ordspråks sanningshalt sätts på prov tillsammans med välkända "föräldralögner" som att man till exempel skulle få kramp om man badar inom en halvtimme efter maten. (källa)