Våglängd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet våglängd

1. I optik innebär absorption att energin från fotoner upptas av elektroner i atomer. Fotonerna försvinner och övergår till inre energi i atomerna, genom att elektroner exciteras till en högre energinivå. För de flesta material gäller att en del av infallande strålning absorberas, medan andra delar reflekteras, i många fall beror fördelningen mellan absorption och reflektion på fotonernas våglängd. Ett exempel är ett ämnes förmåga att absorbera ljus i till exempel spektroskopi. (källa)
2. En annan definition utgår från vilka strålningsvåglängder av monokromatiskt ljus som får människor att se gula färger i de mycket speciella situationer där man bara ser en våglängd i taget. Även här handlar det om ett färgområde som inte har någon exakt avgränsning. Spektrum utgörs av en kontinuerlig övergång mellan olika våglängder, och det finns inget allmänt vedertaget sätt att dela in det i olika färger. Ett av många förslag till indelning visas i boxen härintill, som också visar strålningens frekvens uttryckt i terahertz (THz) . Det våglängdsspann som kallas gult varierar mellan olika källor, och kan som mest sträcka sig mellan 550 och 600 nanometer (nm). Strålning med närmast längre våglängd ger grön färg medan närmast längre våglängd ger orange. (källa)
3. Hermelinens syn är sämre än människans och färgseendet är dåligt, även om nattseendet är mycket bra. De har dikromatiskt färgseende, och är därför sämre på att känna gradskillnader i ljusets våglängd. Känselinformation tas emot via morrhåren. (källa)
4. Skillnaden mellan holografi och fotografi kan bäst förstås om man tänker på vad ett svart-vitt foto egentligen är: en avbildning punkt för punkt av en ljusstråle som bygger upp en bild. Varje punkt i fotografiet avbildar bara en sak, intensiteten (det vill säga kvadraten på amplituden av det elektriska fältet) i den ljusstråle som lyser upp den speciella punkten. I fallet med färgfotografi lagras något mer information (bilden lagras tre gånger med hjälp av tre olika färgfilter), vilket tillåter en (delvis) rekonstruktion av ljusets våglängd och därmed även dess färg. (källa)
5. Infraröd (infravärme) strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder strax över de för synligt ljus. (källa)
6. Interferensfilter – en form av optiska filter som släpper igenom eller reflekterar ljus beroende på våglängd. (källa)
7. Från rymden inkommer joniserande strålning av många slag och från olika källor. För jordens del är solens strålning i extremt ultraviolett (XUV, våglängd 10 -- 200 nm) den viktigaste jonisationskällan, men även polarskenselektroner, kosmisk strålning, partiklar från strålningsbältena och röntgenstrålning från solen bidrar. Faktiskt bildas även en del plasma när meteorer infaller, vilket speciellt vid meteorsvärmar kan ändra jonosfärens sammansättning på vissa höjder. (källa)
8. Klorofyll typ a och b absorberar något olika våglängder av ljus i de blå (400-500 nm) och röda (600-700 nm) delarna av spektrumet. De skiljer sig också något i sin funktion i den kemiska reaktion (fotosyntes) som omvandlar vatten, koldioxid och solljus till socker och syre, 6H2O + 6CO2 + solljus → C6H12O6 + 6O2. Klorofyllet i växternas blad absorberar rött ljus på våren och sommaren, så att vi ser bladen som gröna. På hösten bryts klorofyllet hos lövfällande växter (speciellt märkbart hos lövträd) ner till färglösa tetrapyrroler och då absorberar de kvarvarande antocyaninerna, xantofyllerna och karotenoiderna i bladen mest grönt ljus och reflekterar därför komplementfärgerna (i detta fall rött och gult), därför ser vi löven som gula/orange. I slutet av 1800-talet påvisades att rött och blått ljus är effektiva vid fotosyntesen. (källa)
9. Mottagardelen består av en lång antenn och en jordledning kopplade till en enkel svängningskrets, parallellkrets med vridkondensator / spole med hög egenkapacitans, dimensionerad för mellanvåg och långvåg (1 500 – 150 kHz). Med denna anordning görs en avstämning till samma våglängd (frekvens) som hos den rundradiosändare som man vill lyssna på. Största möjliga spänning tillförs då detektorn för att erhålla bästa mottagning. (källa)