Akademiker Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder akademiker, varianter, uttal och böjningar av akademiker

Akademiker synonym, annat ord för akademiker, vad betyder akademiker, förklaring, uttal och böjningar av akademiker.

Vad betyder och hur uttalas akademiker

Akademiker uttalas akadem|ik|er [-de´-] och är ett substantiv -n; pl. akademiker.

Akademiker betyder:

Ordformer av akademiker

Singular

akademiker
obestämd grundform
akademikers
obestämd genitiv
akademikern
bestämd grundform
akademikerns
bestämd genitiv

Plural

akademiker
obestämd grundform
akademikers
obestämd genitiv
akademikerna
bestämd grundform
akademikernas
bestämd genitiv

Akademiker är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Akademiker på Engelska

  • academic, university graduate, academician - a person with a university education, a member of an academy, The Swedish Confederation of Professional Associations (SACO)

Hur används ordet akademiker

  1. Gäldstuga var förr ett häkte för människor satta i skuld (gäld), då de inte kunde betala skulden. De var vanliga fram till 1800-talet., och där inne fick den skuldsatte sitta tills anhöriga betalat skulden (se bysättning). Eftersom det var stadgat att de bysatta inte fick hållas i "nesligt häkte" tillsammans med personer som var häktade för brott, hölls de inlåsta i speciella lokaler. Bysättningshäkten – ett annat namn för gäldstugor – fanns vanligen inom länsfängelserna eller kronohäktena. I Stockholm fanns ett särskilt bysättningshäkte på Hornsgatan 82 (tidigare Hornsgatan 74), och i universitetsstäderna fanns även särskilda häkten för akademiker fram till 1852 då den akademiska jurisdiktionen togs bort. Underhållet för den bysatte bekostades av borgenären. (källa)
  2. En gästprofessor är en professorskompetent akademiker som under viss tid anställts som professor vid ett annat universitet eller högskola än det där personen normalt är verksam. En gästprofessor är ofta utnämnd professor vid sin ordinarie institution. I andra fall har personen bedömts som professorskompetent i samband med utnämningen till gästprofessor. (källa)
  3. I Sverige ledde de stora dödstalen i Finska kriget mot Ryssland 1808-1809 till ett beslut om att ge barberarna bättre utbildning av medicinskt skolade akademiker vid universiteten. Karolinska institutet grundades och Collegium chirurgicum bildades. Efter visst motstånd fick de nyutbildade kirurgerna titulera sig läkare, efter dispyter med de akademiska medicinska läkarna, som också hade skråliknande avtal med kungen om sin verksamhet. (källa)
  4. Under 1700-talet blev korv alltmer så kallad fattigmansmat, främst på grund av att många korvtillverkare inte var så nogräknade med vad man stoppade i sina korvar. I allmogerecept från 1800-talet påtalas att späcket i korven skulle vara härsket för att åstadkomma den rätta smaken. I äldre tid var också den färska korven den mer exklusiva, medan kallrökt och torkad korv främst sågs som nödproviant. Korvens dåliga rykte höll i sig långt in på 1900-talet. Gustav V:s kokbok innehållande över 400 recept innehåller inte ett enda recept med korv. I Fru Saxons kokbok från 1928 sägs att den som äter köttfärs eller korv är inte nogräknad, var sig i fråga om snygghet eller sin hälsa. Ännu i en sociologisk undersökning från 1976 konstaterades att korv var betydligt vanligare mat i arbetarhem än hos akademiker. (källa)
  5. Traditionellt är det krönikörer, författare, journalister, kulturarbetare och akademiker som deltar i kulturdebatter men på senare år har även bloggare fått en allt större betydelse. (källa)
  6. I Sverige har kulturradikala ofta varit negativt inställda till kristendomen i allmänhet och Svenska kyrkan i synnerhet, och till de maktstrukturer som de anser finnas i det etablerade samhället. Historiskt har många socialistiska och liberala akademiker tillhört gruppen kulturradikaler. Här kan Gustaf af Geijerstam, Alexander Bard, Bengt Lidforss, Herbert Tingsten, Vilhelm Moberg och Ingemar Hedenius anföras som exempel. (källa)
  7. Som resultat av detta dolde kvinnor i lesbiska relationer antingen sina personliga liv eller accepterade samhällets etikett som utstött och skapade en subkultur och identitet som utvecklades i Europa och USA. Efter andra världskriget följde en period av social repression när många stater aktivt förföljde homosexuella så utvecklade kvinnor nätverk för att umgås och utbilda varandra. Större ekonomisk och social frihet ledde till större möjligheter att forma relationer och familjer. Med andra vågens feminism och en ökad mängd akademiker som studerade kvinnohistoria och sexualitet så breddades definitionen av lesbisk, och startade en debatt om sexuell lust som den viktigaste beståndsdelen för att definiera vad det är att vara lesbisk. Vissa kvinnor som håller på med samkönad kärlek tar avstånd från att identifiera sig både som lesbisk och som bisexuell, medan andra kvinnor identifierar sig som lesbiska utan att agera på det. Sexuell identitet är inte nödvändigtvis samma som sexuell läggning eller sexuellt beteende, av många olika anledningar, bland annat rädsla för identifiering av den sexuella läggningen i en homofob miljö. (källa)
  8. Ofta indelas medelklassen i "övre" och "lägre" medelklass. Till den övre medelklassen räknas traditionellt akademiker i yrken med högre inkomst och personer med chefsposition högre än mellanställning. Till den lägre medelklassen räknas ofta övriga akademiker och icke-akademiska tjänstemän, som poliser och gymnasieingenjörer. Gränsen mellan svensk arbetarklass och lägre medelklass har föreslagits gå mellan barnskötare och förskollärare. Det skulle i så fall betyda ungefär att medan LO-grupperna är arbetare så är övriga löntagare medelklass. (Då får man räkna med en viss överlappning rent inkomstmässigt så tillvida att en del inom lägre medelklass kan ha lägre lön än en del arbetare). (källa)
  9. Personlig optimism korrelerar starkt med självkänsla, vad gäller psykologiskt välmående och personlig hälsa. Martin Seligman, som forskar om området, kritiserar akademiker för att fokusera för mycket på orsakerna till pessimism och inte tillräckligt på optimism. Han pekar på att forskare under de tre senare decennierna under 1900-talet har publicerat 46 000 journaler om depression, men bara 400 om glädje. (källa)
  10. Postkolonialistiska akademiker använder sig i regel av vetenskaplig kvalitativ metod. De ansluter sig ofta till perspektiv som delas av samhällsteoretisk postmodernism och poststrukturalism. Många postkoloniala teoretiker bygger sina analyser på en kritik av marxistisk teori, till exempel avseende vad man anser vara en teleologisk historiesyn inom delar av marxismen. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.