Akademisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet akademisk

1. Sammanfattning, ofta även benämnd abstract, är en kortare summering av en längre akademisk text. Dess längd kan variera beroende på totala textens längd, för artiklar i akademiska tidskrifter rör det sig vanligen om ett antal stycken. Syftet är att ge den tänkbara läsaren en uppfattning om texten i sin helhet är relevant vad man söker efter. Vanligen är sammanfattningarna tillgängliga för alla (bland annat i databaser), medan själva texten är begränsad till exempelvis dem som prenumererar på tidsskiften. Detta medför att det har blivit viktigare att sammanfattningen är så bra att läsaren vill fortsätta läsa hela artikeln. (källa)
2. Genusvetenskap, (genusteori) eller genuskunskap, är en akademisk disciplin som huvudsakligen fokuserar på att kartlägga och analysera vilken roll kön och genus spelar i samhället. Även frågor om sexualitet, klass, etnicitet eller andra typer av maktförhållanden kan studeras inom ämnet men det är vad man brukar kalla "genusperspektivet" som är den gemensamma nämnaren. (källa)
3. Först efter Marco Polos upptäcktsresor ökade geografiintresset i Europa igen. De långa upptäcktsfärderna under 1500- och 1600-talet återupplivade intresset för geografin, och då främst mer detaljerade kartor, och fler teoretiska idéer. Under den så kallade upplysningstiden blev geografi en erkänd vetenskap. Geografin blev en etablerad akademisk disciplin i universiteten runt om i Europa (bland annat i Paris och Berlin). Flera geografiska föreningar bildades under 1800-talet, bland annat den franska Société de Géographie 1821, den brittiska Royal Geographical Society 1830, det ryska geografiska sällskapet 1845 och de amerikanska American Geographical Society 1851 samt National Geographic Society 1888. Flera vetenskapsmän som Immanuel Kant, Alexander von Humboldt, Carl Ritter och Paul Vidal de la Blache var delaktig i geografins utveckling från filosofisk till akademiskt subjekt. (källa)
4. Ibland skiljer man mellan enkla delningar av skölden (till exempel delad sköld), då ingen tinktur kan sägas vara sköldens bakgrundstinktur, och "egentliga häroldsbilder" (till exempel bjälke), en häroldsbild som kan sägas vara lagd på ett fält av annan tinktur. Det är dock en uppdelning som huvudsakligen är akademisk. (källa)
5. En doktorsavhandling utgör den textmässiga slutprodukten i en forskarutbildning, av Högskoleverket definierad som en "akademisk avhandling framlagd vid en disputation för doktorsexamen" respektive "vetenskapligt arbete som läggs fram och försvaras och som leder till en akademisk examen på forskarnivå". Före 1969 (samt för avhandlingar som under åren närmast därefter lades fram i enlighet med de gamla reglerna) användes i Sverige begreppet gradualavhandling. (källa)
6. Sedan medeltiden har man delat in den akademiska forskningen i fyra vetenskapsområden (huvudområden eller fakulteter): teologisk (idag på vissa håll ersatt av icke-konfessionell religionsvetenskap), juridisk fakultet, medicinsk och filosofisk fakultet, som under 1900-talet började delas upp i en humanistisk, en matematisk-naturvetenskaplig och (senare) en samhällsvetenskaplig fakultet. Idag grupperar Högskoleverket den akademiska forskningen i följande fyra vetenskapsområden: naturvetenskapligt (som studerar naturen och dess lagbundenhet, men även innefattar matematik och formella vetenskaper), tekniskt (som studerar principer för mänskliga artefakter), medicinskt (som i vissa andra sammanhang betraktas som del av naturvetenskapen), och humanistiskt-samhällsvetenskapligt. Det senare området kan i sin tur delas upp i humaniora, där människan som kulturell varelse studeras, och samhällsvetenskap inklusive beteendevetenskaperna, där samhället och mänskligt samspel studeras. Ett lärosäte som har ett vetenskapsområde (en fakultet) har rätt att ge forskarexamina inom området. I Sverige definieras ett universitet som ett lärosäte som har minst två vetenskapsområden. (källa)
7. Tidigare förekom även så kallad akademisk kondition, en informatorsbefattning som innebar att informatorn och hans elev vistades i en universitetsstad under terminerna, båda på elevens vårdnadshavares bekostnad. (källa)
8. Anställning av universitetsadjunkter i konstnärliga ämnen grundas på konstnärliga och pedagogiska meriter och förutsätter ingen bestämd akademisk examen. Denna kategori av adjunkter har dock ofta konstnärlig utbildning på mycket hög nivå. (källa)
9. Högskoleexamen (engelska: University Diploma 120 higher education credits) är en akademisk examen i Sverige, fastställd i sin nuvarande form 1977. Den omfattar högskoleutbildning om 120 högskolepoäng motsvarande minst två års heltidsstudier, fullgjorda på grundnivå vid svenskt universitet eller högskola. (källa)
10. Högtidsdräkt används bland annat vid akademiska och diplomatiska högtider, inom ordenssällskap och vid bröllop. Även om inte högtidsdräkt är påbjuden är folkdräkt lämpligt vid familjehögtider som dop och bröllop. (källa)