Arbetsoförmögen Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder arbetsoförmögen, varianter, uttal och böjningar av arbetsoförmögen

Arbetsoförmögen synonym, annat ord för arbetsoförmögen, vad betyder arbetsoförmögen, förklaring, uttal och böjningar av arbetsoförmögen.

Vad betyder och hur uttalas arbetsoförmögen

Arbetsoförmögen uttalas arbets|o|för|mögen och är ett adjektiv.

Ordformer av arbetsoförmögen

Böjning (i positiv) arbetsoförmögen en ~ + subst. arbetsoförmöget ett ~ + subst. arbetsoförmögna den/det/de ~ + subst. arbetsoförmögne den ~ + mask. subst.

Arbetsoförmögen är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Andra språk

Arbetsoförmögen på Engelska

  • unaible to work

Hur används ordet arbetsoförmögen

  1. Hennes far Olof Leffler verkade som lärare i Klara skola. När Leffler var tolv år fick fadern anställning som rektor på Katarina västra skola på Södermalm i Stockholm, varpå familjen flyttade till Katarina skolhus, vilket kom att förbli Anne Charlotte Lefflers adress fram till dess att hon gifte sig. 1866 blev fadern riksdagsman i den nya tvåkammarriksdagen. Dottern har senare beskrivit hans politiska engagemang som tillhörande "det så kallade intelligenspartiet, en liberal center, som kanske var mer skeptisk än initiativ-gifvande". Det politiska uppdraget tillsammans med rektorstjänsten gjorde Leffler frånvarande som far. "I familjekretsen sågo vi honom ej mycket" skrev dottern. Senare skulle han drabbas av en depression, som gjorde honom arbetsoförmögen och hospitaliserad. (källa)
  2. Till fattighjonen räknades först och främst de som var arbetsoförmögna ("oföra"), så som fysiskt eller psykiskt funktionshindrade, obotligt sjuka, gamla samt barn utan anhöriga som kunde ta hand om dem. Till fattighjonen räknades också de utfattiga ("obemedlade") som fick fattigunderstöd från socknen. (källa)
  3. I 1642 års tiggareordning slogs fast att ansvaret för de fattiga i första hand låg på de anhöriga och i andra hand på den egna församlingen, som borde uppföra sjukstuga och fattigstuga för gamla och sjuka samt barnhus för de föräldralösa. Tiggeri var i Sverige länge en laglig metod för fattigunderstöd. Det begränsades först genom att man tillät det endast inom vissa områden och för personer som hade tiggarpass. Genom tiggarstadgan av 21 oktober 1698 förbjöds det helt utanför hemsocknen, men först genom 1847 års fattigvårdförordning blev det lagligen avskaffat även inom hemsocknen och därefter var det förbjudet. Tiggare som ansågs arbetsförmögna straffades med tvångsarbete och sattes på fästning och spinnhus. Fattighjon som ansågs arbetsoförmögna fick istället gå rotegång, det vill säga bo omväxlande i olika gårdar inom roten, eller bo på fattighus. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.