Arbetstillfälle Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder arbetstillfälle, varianter, uttal och böjningar av arbetstillfälle

Arbetstillfälle synonym, annat ord för arbetstillfälle, vad betyder arbetstillfälle, förklaring, uttal och böjningar av arbetstillfälle.

Vad betyder och hur uttalas arbetstillfälle

Arbetstillfälle uttalas arbets|till|fälle och är ett substantiv.

Ordformer av arbetstillfälle

Singular

arbetstillfälle
obestämd grundform
arbetstillfälles
obestämd genitiv
arbetstillfället
bestämd grundform
arbetstillfällets
bestämd genitiv

Plural

arbetstillfällen
obestämd grundform
arbetstillfällens
obestämd genitiv
arbetstillfällena
bestämd grundform
arbetstillfällenas
bestämd genitiv

Arbetstillfälle är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Arbetstillfälle på Engelska

  • job opportunity

Hur används ordet arbetstillfälle

  1. Sunnersta är främst ett villaområde och några större arbetsgivare finns inte i området. Stora delar av befolkningen arbetspendlar till övriga delar av Uppsala, men även utpendling till Stockholmsområdet eller andra närliggande platser är vanligt. Sunnersta har en relativt stor andel fåmansbolag och medelinkomsten för en Sunnerstabo ligger näst högst av alla områden i Uppsala kommun, enligt en undersökning gjord av Upsala Nya Tidning (endast Vårdsätra har högre medelinkomst). Arbetstillfällena inom Sunnersta har minskat i och med att service- och handelssektorn har minskat i omfattning. Inom offentlig sektor är Sunnerstaskolan, som med sina cirka 580 elever är en av Sveriges största låg- och mellanstadieskolor, helt dominerande gällande arbetstillfällen i området. Bland de privata arbetsgivare som finns i Sunnersta kan nämnas Höglunds Catering, Coop Nära, Restaurang Skarholmen, Sunnersta Köket Restaurang och Pizzeria samt ett antal skönhets- och hårvårdssalonger. (källa)
  2. 1977 inrättades Svenska Varv AB av staten för att försöka lösa problemen med den förlustbringande varvsindustrin. Ett successivt övertagande av de svenska storvarven påbörjades, vilket kom att resultera i omfattande omstruktureringar och nedläggningar. Öresundsvarvet i Landskrona lades ned 1981 i vad som då var Sveriges största arbetsplatsnedläggning där 1800 förlorade jobben. Eriksberg och Lindholmen i Göteborg lades ned ganska omgående, medan Götaverken och Kockums kunde behålla viss verksamhet till slutet av 1980-talet om än med ständiga nedskärningar av arbetsstyrkan. Även det stora Uddevallavarvet lades ned i samband med att statens produktionsstöd till varvsindustrin upphörde 1985. Den politiska ledningen hade nu tröttnat på miljardrullningen till varven och Metall-facket, som kraftigt motsatt sig att förlora ett enda arbetstillfälle i varvsindustrin, fick se sig besegrat i denna kamp om jobben, som till stora delar gällde politisk och facklig prestige mer än en anpassning till de realiteter som gäller inom all internationell konkurrensutsatt verksamhet. Svenska staten hade sammanlagt betalat ut 34 miljarder i direkta stöd till varvsindustrin, men merkostnaden för varvsnedläggningen kan räknas i ytterligare tiotals miljarder kronor. Svenska Varv AB bytte 1987 namn till Celsius AB. (källa)
  3. År 2015 utsåg president Michel Martelly Jovenel Moïse till presidentkandidat för det politiska parti som Martelly grundat, Parti Haïtien Tèt Kale (PHTK). I sin kampanj främjade Moïse det bioekologiska jordbruket som en ekonomisk motor för Haiti, vars befolkning är över 50 procent jordbrukare. Han uttryckte också stöd för Martellys politik, utbildning, hälsovård, energireformer, rättsstat, skapande av hållbara arbetstillfällen, miljöskydd och utveckling av Haiti som ett mål för ekoturism och agriturism. (källa)
  4. Välfärdschauvinism är en ideologi som menar att socioekonomisk politik, såsom arbetstillfällen och sociala förmåner, i första hand ska riktas till och tillfalla den "egna gruppen" (exempelvis infödda svenskar istället för invandrade), och att staten ska skydda vissa områden av den nationella ekonomin mot utländsk konkurrens (exempelvis jordbruk). Som ideologi blandar den auktoritarianism och etnocentrism med antikapitalistiska undertoner. (källa)
  5. Ostindiska kompaniet skapade mängder med arbetstillfällen både i Sverige och utomlands. Kompaniet gav inte bara jobb till de besättningar som var ombord på skeppen utan även många arbetstillfällen hemma i Sverige, och då främst i Göteborg. Kompaniet var även den största kunden för många svenska företag och underleverantörer som handlade med skeppsproviant, packmaterial samt utrustning och reparationsmaterial för båtar. (källa)
  6. Storbritannien gjorde Burma till en provins i Indien 1886 med Rangoon som huvudstad. Det traditionella burmesiska samhället förändrades drastiskt med monarkins fall och separationen av stat och religion. Även om kriget officiellt tog slut efter bara några veckor fortsatte motståndet mot britterna i de norra delarna fram till 1890. Till slut blev britterna tvungna att ödelägga hela byar och utse nya lokala tjänstemän för att få stopp på gerillaaktiviteterna. Samhällets ekonomiska struktur förändrades också dramatiskt. När Suezkanalen öppnades ökade efterfrågan på burmesiskt ris drastiskt och nya landområden öppnades för odling. För att kunna öppna nya marker var emellertid bönderna tvungna att låna pengar av indier (kallade chettiar). Räntorna var höga och ofta tvingades bönderna sälja boskap och land och till och med flytta när de inte klarade av att betala av lånen. En stor del av arbetstillfällena gick till indisk arbetskraft och hela byar blev laglösa när de blev stråtrövare. När den burmesiska ekonomin växte förblev makten och inkomsterna i händerna på ett fåtal brittiska bolag och inflyttad arbetskraft från Indien. Tjänstemän var i stor utsträckning indier och burmeser var även förhindrade att tjänstgöra i armén. Även om landet blomstrade fick folket inte del av de nya tillgångarna. (källa)
  7. I samband med den första geologiska karteringen av Sverige hittade De Geer kaolinfyndigheterna på norra Ivö vid Klacken. Detta geologiska fynd blev orsaken till att Ivöverkens keramiska industri växte upp i Bromölla och det anlades ett stort kalk och kaolinbrott vid Klacken. Ivöns kaolin- och kalkstensbrott Blaksudden är välkänt inte bara bland geologer, utan har genom sitt vackra läge vid foten av Ivö klack rönt intresse bland allmänheten. Sevärt är kaolinbrottet, där brytning av kaolin pågick till och med slutet av 1950-talet. Kaolinet transporterades med pråmar till Iföverken i Bromölla. Även de fina bokskogarna runt Ivö klack, som är en fossilrik bergshöjd som når 134 meter över havet på öns norra del, bör nämnas. Bokskogen är naturskyddad och det är numera kaolinbrottet också. Kaolinet upptäcktes redan på 1880-talet, och 1887 började man exploatera. Slamverket fanns vid denna tid i Bromölla. År 1911 då antalet anställda var som högst, var arbetsstyrkan 160 man enbart för kaolin- och kalkbrytning medan 350 man var sysselsatta i chamotte- och cementfabrikationen i Bromölla. På 1950-talet upphörde all brytning på Ivön. Dessa fakta förklarar befolkningssiffrorna som inte typiska för svensk landsbygd. Kaolinbrottet upphävde effekten av utvandringen och de 160 arbetstillfällena ökade ön befolkning. (källa)
  8. Skövde har många offentliga arbetsgivare och den största av dem är Skövde kommun. Andra offentliga arbetsgivare är Försvarsmakten, Västra Götalandsregionen, Högskolan, Skaraborgs tingsrätt, Polisen och Västtrafik. De många arbetstillfällena i Skövde har inneburit en ökad dagpendling till staden från de närmste grannkommunerna. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.