Vad betyder och hur uttalas auditiv
Auditiv uttalas aud|it|iv [-i´v äv. au´-] -t -a.
Auditiv betyder auditivt minne hörselminne.
Ordformer och varianter av auditiv
Auditiv är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet auditiv
Joller är nästan alla de vokalisationer ett spädbarn gör. Undantagen är skrik, missnöjesljud, hicka och liknande. Joller är ett förstadium till talet. Med jollerperioden avses den prelingvistiska period som varar från födseln tills produktionen av det första riktiga ordet med mening, vilket brukar uppträda vid cirka ett års ålder. Omkringliggande tal formar den struktur av ljud och fonetiska mönster barnet sedermera använder som norm i sitt talade språk. För att kunna jollra normalt och enligt en karakteristisk tidsnorm krävs både auditiv och visuell perceptionsförmåga, att spädbarnet både kan både höra sin egen produktion och att barnet kan höra och se andra tala. Till exempel använder blinda barn mer sällan de labiala konsonanter (m, p, b, f, v) som ger visuella ledtrådar, och döva barn använder inte kanoniskt joller under första året. Autistiska barns joller är vid åtta månaders ålder begränsat eller avvikande och det finns ingen imitation av vare sig ljud, rörelser eller yttryck. Även hos mycket för tidigt födda barn återfinns avsaknad av joller. Det är stor skillnad mellan olika barns jollerperioder och mängd av producerat joller och ett barn är inte automatiskt försenat i sin talutveckling om det jollrar lite.
Kommunikation kräver någon typ av sensoriskt system. Det finns auditiv kommunikation via tal, sång och ton och icke-verbal kommunikation via till exempel kroppsspråk, teckenspråk, röstkvalitet (paralingvistik), beröring, ögonkontakt och skriftspråk.
Uppmärksamhet (attention) är ett av perceptionens äldsta studieområden. Här försöker man undersöka hur de mänskliga sinnena väljer vilken information de ska fokusera på. Från att från början ha handlat mest om auditiv uppmärksamhet, är man nu för tiden mest inriktad på att studera visuell uppmärksamhet. En traditionell konflikt inom uppmärksamhetsforskningen rör huruvida uppmärksamhet är en fråga om bristande kapacitet i hjärnan eller om hjärnan tidigt väljer information att fokusera på för att undvika kaos i hjärnan vid tillgång till för mycket information.
Till förnimmelse hör att hjärnan uppfattar färg, form, värme, kyla, smärta, smak, rörelse, lukter och ljud. Ett exempel på en visuell förnimmelse är att uppfatta något mörkt fara förbi i ögonvrån. Att uppfatta detta mörka som en flygande fluga är perception. Dessa funktioner är viktiga för kognitionen, som kan bearbeta intrycken ytterligare med tolkningar och analyser (att analysera huruvida "flugan" egentligen var flugseende, glaskroppsavlossning). En auditiv förnimmelse kan vara att uppfatta ett ljud. Med perceptionen uppfattas detta ljud som att telefonen ringer. Med kognitionen avgör man om det är ens egen telefon och om man därför ska svara. Taktil förnimmelse kan vara att i gräset känna något kallt mot foten. Perceptionen uppfattar detta som en fara. Med kognitionen gör man bedömningen att börja springa för att undkomma faran.
