Befinner sig Synonymer Betyder Uttal

• är

Hur används ordet befinner sig

1. Fyrtaktsmotorer är ofta flercylindriga och har ventiler som reglerar flödet in och ut ur förbränningsrummen. Ventilerna befinner sig i moderna motorer som regel i cylindertoppen, men äldre motorer, så kallade sidventilare, har ventilerna i motorblocket. Ventilerna manövreras med hjälp av en eller flera kamaxlar som antingen är placerade uppe i topplocket (överliggande kamaxel) eller i cylinderblocket. Kamaxeln drivs av vevaxeln medelst kugghjul, kedja eller rem och har en utväxling på 2:1 i förhållande till vevaxeln. Ventilernas öppningstider bestäms av kamnockarnas mekaniska form och återgår till stängt läge med hjälp av starka fjädrar. En fyrtaktsmotor tänder en gång per två vevaxelvarv och cylinder, till skillnad från tvåtaktsmotorn som tänder en gång per vevaxelvarv och cylinder. Arbetscykeln i en fyrtaktsmotor tar således två motorvarv. I en flercylindrig fyrtaktsmotor har kolvarna olika lägen och befinner sig i olika takter. Till exempel har en fyrcylindrig motor två kolvar i samma läge och två kolvar som befinner sig i motsatt läge, det vill säga när två kolvar befinner sig i övre vändläge så befinner de två andra sig i nedre vändläge. De kolvar som befinner sig i samma läge är dock i olika takter, så en fyrcylindrig motor har en cylinder i varje takt. (källa)
2. En ortlinje är ett geometriskt begrepp på en linje som förbinder punkter vilka uppfyller samma geometriska villkor. I detta sammanhang kan följande exempel nämnas: Om man pejlar en viss fyr i bäring 45° så kan man med en transportör (eller gradskiva) rita ut en ortlinje i sjökortet. Detta är en linje med vinkeln 45° mot varje meridian som läggs ut så att den går genom fyren som observeras. Farkosten som pejlingen har gjorts från befinner sig då någonstans på ortlinjen. (källa)
3. Vid en total månförmörkelse befinner sig hela den mot solen vända delen av månytan, i jordens så kallade kärnskugga. Med andra ord är solens direkta ljus mot månen helt blockerat av jordskivan. Ändå blir månen inte fullständigt svart eftersom en del av solljuset bryts, eller rättare, sprids i jordens atmosfär. På grund av att en större del av ljus med långa våglängder sprids på detta sätt, jämfört med kortare våglängder, så kommer detta indirekta ljus att belysa månen med ett rödaktigt sken och ge månytan en mörkt rödbrun ton. Det har gett denna typ av förmörkelse namnet blodmåne. (källa)
4. Ensmärkena konstrueras så att det bortre ensmärket syns över det närmare märket då man befinner sig på den farled enslinjen utmärker. Att märkena är över varandra behöver dock inte betyda att man är på farleden, då denna följer enslinjen bara på en viss sträcka. Ibland är linjetavlorna försedda med blinkande ljus (vanligen vitt), så att de lätt kan användas också nattetid (och kan betraktas som ensfyrar). (källa)
5. Regnbågen uppträder då det finns regndroppar i luften och solen befinner sig lågt och bakom betraktaren. Klarast lyser regnbågen då halva himlen fortfarande är täckt med mörka moln som avger regn och betraktaren befinner sig under klar himmel. Regnbågar framträder även när solen lyser starkt och vid vattenfall, då man själv sprider vattendroppar i luften, ibland i motljus intill moln, eller som vertikala band intill avlägsna regnfronter och fallstrimmor. (källa)
6. En atom (av grekiska: ἄτομος, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper. Namnet skapades i den antika atomteorin och avsåg då de minsta enheter som tillsammans med tomrum bildade universum. Preciseringen till kemins grundämnen gjordes på 1800-talet. Den definitionen är fortfarande giltig, även om det sedan länge är känt att atomer inte är odelbara utan har en inre struktur bestående av positivt laddade protoner, neutrala neutroner, samt negativt laddade elektroner. Protonerna och neutronerna befinner sig i atomkärnan och kallas nukleoner vilka är uppbyggda av kvarkar. Atomkärnan utgör nästan hela atomens massa, då protonen och neutronen båda är cirka 1800 gånger tyngre än elektronen. Elektronerna befinner sig i elektronmolnet som omger kärnan och detta elektronmoln är många gånger större än kärnan. En atom är ungefär 0,1 nanometer (1 ångström) i diameter. (källa)
7. Silvertärnan är en flyttfågel och har sina vinterkvarter på södra halvklotet, där den befinner sig under södra halvklotets sommar. Man räknar med att silvertärnans utbredningsområde är cirka tio miljoner kvadratkilometer. Beroende på population flyttar en silvertärna mellan 15 000 och 20 000 kilometer enkel väg mellan häckningsområde och vinterkvarter. Resan tar två till tre månader. I Södra ishavet har man observerat silvertärnor som har rundat Antarktis. Genom sitt flyttbeteende får silvertärnan uppleva fler soltimmar per år änågon annan levande organism på jorden. (källa)
8. Gryning (även morgonrodnad) är det tidsintervall på dygnet då solen ännu inte gått upp, men dagsljus börjar synas. Skiljelinjer finns mellan den astronomiska gryningen, den nautiska gryningen och den borgerliga gryningen vilka är definierade utifrån var solskivans mittpunkt befinner sig räknat i grader i förhållande till horisonten – solhöjden. (källa)
9. Styrspak Kontrollerar helikoptern i längs- och sidled, manövreras med höger hand. Genom att föra spaken åt det håll man vill röra sig åt så ökar man anfallsvinkeln på det rotorblad som befinner sig 90° före den punkt där man vill att rotordisken skall höjas, detta på grund av den gyroskopiska precessionen (se enwp). Detta får hela rotordisken att luta sig åt det håll helikoptern skall röra sig. Exempel: Om man skall styra vänster, så är det den högra sidan av rotordisken som skall lyftas. På grund av att den gyroskopiska precessionen verkar 90° efter, så är det alltså anfallsvinkeln på det blad som befinner sig 90° före i rotationsriktningen som skall ökas (samt motstående blads anfallsvinkel minskas i motsvarande grad). I ett system som (sett ovanifrån) roterar moturs så är alltså det bakre bladet som skall få en ökad anfallsvinkel. (källa)
10. 1.När flera fordons kurser korsar varandra, har man väjningsplikt mot korsande trafik från höger, om inget annat anges. I (vissa) länder med vänstertrafik har man dock väjningsplikt mot korsande trafik från vänster. I vissa länder, däribland Storbritannien, gäller varken vänsterregeln eller högerregeln vilket innebär att ingen kan förvänta sig att få företräde. Högerregeln gäller dock inte i de fall som anges i punkt 2–8 nedan.2.När man svänger/lämnar en cirkulationsplats, har man väjningsplikt mot mötande trafik (om man korsar deras sida av vägen) samt mot korsande gång-/cykel- och mopedtrafik (om man är på väg förbi ett övergångsställe/en cykelöverfart eller en korsande gång-/cykelbana, man har dock inte väjningsplikt mot cykel och moped klass 2 på en obevakad cykelpassage). Man har också väjningsplikt mot mötande trafik när man korsar deras sida av vägen vid t.ex. ett hinder som finns på ens egen sida.3.Vid infart på huvudled har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig på huvudleden (normalt skyltas det alltid).4.Vid infart på cirkulationsplats har man alltid väjningsplikt mot fordon som redan befinner sig i cirkulationen (normalt skyltas det alltid).5.Man har väjningsplikt enligt bussregeln mot en buss som startar från en hållplats på en väg vars hastighetsbegränsning är högst 50 km/tim. Om den är högre än 50 km/tim, är det bussföraren som har väjningsplikt.6.Man har alltid väjningsplikt mot gående som korsar/just är på väg att korsa körbanan vid ett obevakat övergångsställe. Gående är dock skyldiga att ta hänsyn till fordons hastighet och avstånd till övergångsstället innan de går över vägen.7.Cyklister och mopedister (klass II) har väjningsplikt mot andra fordon när de korsar en körbana, även om så sker på en cykelpassage. Andra fordonsförare skall dock anpassa hastigheten så att det inte uppstår fara för cyklister och mopedister (klass II) som är ute på cykelpassagen.8.Man har alltid väjningsplikt enligt utfartsregeln mot all trafik som redan befinner sig ute på körbanan när man är på väg ut på en körbana från en vägren, parkeringsplats, tankstation, korsande gång- eller cykelbana, terräng, en gågata/ett gångfartsområde, en stig, ägoväg, fastighet och liknande. (källa)