Besvärlig Synonymer Betyder Uttal

• besvärande
• betungande
• bångstyrig
• bökig
• irriterande
• jobbig
• kinkig
• knepig
• krånglig
• marig
• mödosam
• obekväm
• ohanterlig
• omedgörlig
• oregerlig
• prekär
• påfrestande
• strulig
• störande
• svår
• svårhanterlig
• tröttsam
• tålamodsprövande
• vansklig

Hur används ordet besvärlig

1. Kloning går till genom att man tar en vanlig kroppscell från det djur man vill klona. Ur denna tar man fram cellkärnan, där cellens alla arvsanlag (gener) ligger. Sedan tar man ett obefruktat ägg från vilken hona som helst av samma art. Från detta ägg opererar man bort cellkärnan. Cellkärnan från det djur som skall klonas förs sedan in i det kärnlösa ägget. På så sätt får man ett ägg med en cellkärna, som inte bär sina egna arvsanlag utan arvsanlagen från den individ som skall klonas. (Detta kallas ofta kärnöverföring). Denna äggcell läggs i en skål med näringsämnen, börjar dela sig och utvecklas till ett embryo, som planteras in i livmodern hos en fostermoder, där det utvecklas till en färdig unge. Så småningom föds det klonade djuret. I verkligheten är detta en besvärlig process, där mycket kan gå fel. Hos alla däggdjursarter man hittills lyckats klona har man varit tvungen att börja med hundratals eller tusentals ägg för att i slutändan få ett fåtal friska klonade ungar. (källa)
2. De akustiska förhållandena är mycket viktiga vid en konsert. Eko och efterklang påverkar både klangbilden och musikernas möjlighet att höras, och höra varandra. Rum med besvärlig akustik kan göra framföranden svåra eller till och med omöjliga. Ett rum med svag efterklang kan göra ljudet torrt och obehagligt, medan ett rum med lång efterklang kan göra toner svåra att urskilja och skapa interferensproblem. Utomhuskonserter kan vara extra svåra, eftersom det inte finns något rum som kan skapa efterklang. Ofta använder man då en plats med naturlig akustik, till exempel vid torg, en mur eller sluttning som på en amfiteater. (källa)
3. Den moderna Bridgen uppfinnas 1925 av Harold Stirling Vanderbilt (ej att förväxla med far och son Alfred Gwynne Vanderbilt). Ely Culbertson och hans hustru Josephine, som båda var inbitna auktionsbridgespelare, nappade snabbt på Vanderbilts idé och åren 1927–1929 fastslogs den moderna bridgens regler. Budgivningens principer var dock en mer besvärlig fråga, som fortfarande är under utveckling. Emellertid slog kontraktsbridgen ut auktionsbridgen osedvanligt snabbt, på båda sidor av Atlanten. Från omkring 1930 spelas i princip enbart Kontraktsbridge. Ely Culbertson, Charles Goren, Samuel Stayman, Terence Reese och Eric Jannersten med flera var stora pionjärer inom utvecklingen av bridgens budgivning. (källa)
4. Radioaktivt (atomsopor) avfall är radioaktivt material, en restprodukt. Vid sitt sönderfall avger det joniserande strålning, som kan vara hälsofarlig. I kärnbränslecykeln kan nyligen använt avfall vara tillräckligt radioaktivt för att orsaka död genom strålsjuka. Radioaktiviteten avtar dock med tiden och efter 40 år är strålningsflödet en tusendel av vad det var, när en reaktor stängdes, men behöver ändå vila i hundratusentals år för att återgå till en nivå motsvarande berggrundens. Avfallshanteringen är därför besvärlig och underkastad rigorösa säkerhetsbestämmelser. Slutförvaring av radioaktivt avfall är ett vägval och ett svårt problem. Det mesta avfallet förvaras för närvarande i tillfälliga lagerutrymmen, medan bästa permanenta förvaringsalternativ övervägs. (källa)
5. Orgelbyggaren Johann Andreas Silbermann skrev 1772 i ett brev att det fanns fyra olika tonhöjder att välja mellan: Den högsta var "cornettonen", som var vanlig i Tyskland och sparade pengar för orgelbyggarna men var besvärlig att sjunga efter. Därför borde orgelbyggarna hellre stämma efter den en halv ton lägre "kortonen". Ytterligare en halvton lägre låg "kammartonen", efter vilken de flesta övriga musikinstrumenten stämdes, den kallades också "den italienska tonen", eftersom den var så gott som allenarådande i Italien. Den anses ha svarat mot ett svängningstal för ettstrukna a (a¹) på cirka 435 hertz. Slutligen fanns "den franska tonen", som låg ytterligare en halvton djupare och var mycket utbredd i Frankrike – också inom orgelbyggeriet. (källa)
6. Variationen när det gäller arbetsbelysning på fordon är ganska stor när det gäller yrkesgrupp, utförande, användningsområde och kostnad för armaturerna. Från relativt enkla billiga för bruk på lantbruksmaskiner där risken att de går sönder är stor på grund av besvärlig miljö och felaktigt handhavande till dyra LED-utrustade ADR-klassade varianter lämpliga på fordon som transporterar brandfarliga ämnen. Urvalet hos olika butiker när det gäller arbetsbelysningar är omfattande. (källa)
7. I många länder där vinden drar fram uppfattas den som en besvärlig och ohälsosam vind eftersom den bär med sig damm och fukt. Den kan orsaka att snön och luften i Alperna färgas gul och att det blir höga vågor i Medelhavet med konsekvenser för sjöfarten. (källa)
8. En skolbuss eller skolskjuts är en buss som är avsedd för transport till och från skolan för de elever i skolåldern som har lång, besvärlig eller farlig skolväg. Begreppet skolskjuts kan även avse transport till och från skolan med andra färdmedel som eleven inte själv styr, exempelvis taxi. (källa)
9. Den här formen av galoppsport utvecklades under 1700-talet på Irland då man tävlade med sina hästar i skog och över ängar från en kyrkas klockstapel till nästa klockstapel (som på engelska heter Steeple) därav namnet steeplechase. Det sägs att det första loppet uppstod på grund av ett vad 1752 mellan Cornelius O'Callaghan och Edmund Blake på Irland. De slog vad om vem som kunde rida snabbast i besvärlig terräng över en distans på 7,2 km. Loppet skulle gå mellan klockstapeln på Buttevant Church och St Leger Church i området Cork och loppet drog stor publik. Blake vann loppet och belönades med stora mängder rom från Jamaica och även bordeaux- och portvin. (källa)
10. Sjöräddningssällskapet har tagit fram en något modifierad vattenskoter för sjöräddning med bl.a. en kortare sadel och större akterdäck. Man kan då utan risk för personskador backa mot en nödställd och sedan dra upp denne på akterplattformen. Fungerar väl i grunda vatten och där stora räddningsfartyg har svårt att operera. Även i hög och besvärlig sjö där det kan vara farligt med ett större skrov och en exponerad propeller. De första serietillverkade rescuerunners kom i drift i mitten av 00-talet, och det finns ett 30-tal i drift vid RSSS räddningsstationer. Även Sea-Doo har tagit fram en sk. SAR (search and rescue) version där man använder en separat släde att dra upp nödställda på. (källa)