Vad betyder och hur uttalas besvärjelseformel
Besvärjelseformel uttalas be|svärj|else|formel.
Ordformer och varianter av besvärjelseformel
Singular
- besvärjelseformel
- obestämd grundform
- besvärjelseformels
- obestämd genitiv
- besvärjelseformeln
- bestämd grundform
- besvärjelseformelns
- bestämd genitiv
Plural
- besvärjelseformler
- obestämd grundform
- besvärjelseformlers
- obestämd genitiv
- besvärjelseformlerna
- bestämd grundform
- besvärjelseformlernas
- bestämd genitiv
Besvärjelseformel är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet besvärjelseformel
Besvärjelseformler tillhör alla folkslag och har, fortplantade från de avlägsnaste tider, jämte andra animistiska lämningar, bibehållit sig till våra dagar också hos kulturfolken. Till och med inom kristendomen möter besvärjelsen, nämligen såsom exorcism. Vad nordborna beträffar, omtalas besvärjelser i våra fornurkunder under benämningen galdrar. Den äldsta antecknade germanska besvärjelseformeln är den från 900-talet bevarade s.k. Merseburgformeln.
Bröd-ritualer i olika former användes i Sverige för att se till att en hund skulle hålla sig trogen sin husbonde. Den vanligaste av dessa var att hålla en bit bröd i sin vänstra armhåla tills denna blir fuktad med svett, sedan gavs den till hunden i fråga. I samband med givandet av brödet så var det vanligt att kasta någon slags besvärjelseformel, en version av detta skulle vara "Såvitt som fan följer länsman, så visst som din svans följer dig, så skall du alltid följa mig.".
På U 942 finns ordet turuin (turu[t]in) i böneformel «Välsigne oss Gud, människors härskare, helige drotten! På Vg 67 finns besvärjelseformeln med + uf + briuti och på DR 338 med ub ¶ briuti (som bryter).
Ett trollskott kunde vara personligt riktat mot den person som drabbats, men kunde även vara utskickat på måfå, enligt folktron föreställde man sig att trollkunniga skickade ut trollskott på måfå. I Småland och Skåne fanns en vitt utbredd uppfattning om att "lappar" eller samer på måfå skickade iväg trollskott från Norrland som sedan slumpmässigt kunde råka träffa människor ända nere i Sydsverige. "Lapperi" användes även som synonym till trolleri. Begreppet förekommer första gången i skriftliga handlingar 1569 angående en rättegångsprocess mot en signerska som hade läst mot trollskott och lappskott. En process från Värend 1626 omtalas en besvärjelseformel mot trollskott som innehåller raderna "Trollkarlen gick åt skogen att skjuta --- jag skall skjuta folk och jag skall skjuta fä, ehvad som före ä" vilket visar att man då tänkte sig trollskotten skjutna på måfå.
