Vad betyder och hur uttalas biinkomst
Biinkomst uttalas bi|in|komst.
Ordformer och varianter av biinkomst
Singular
- biinkomst
- obestämd grundform
- biinkomsts
- obestämd genitiv
- biinkomsten
- bestämd grundform
- biinkomstens
- bestämd genitiv
Plural
- biinkomster
- obestämd grundform
- biinkomsters
- obestämd genitiv
- biinkomsterna
- bestämd grundform
- biinkomsternas
- bestämd genitiv
Biinkomst är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet biinkomst
Vid mitten av 1800-talet hade efterfrågan på timmer i Europa och förbättrade kommunikationer, tillsammans med nya ångsågar, lett till att efterfrågan och priserna på den norrländska skogen ökade. Konkurrensen mellan olika skogsaktörer ledde till att skogsbolagen för att försäkra sig om skogstillgång köpte upp avverkningsrätt av bönderna, ofta på perioder upp till 50 år. Många bönder sålde avverkningsrättigheterna på sin tidigare ganska lågt värderade skog för att sedan upptäcka att livsmedelsproduktionen fick allt större konkurrens från importerade varor, producerade i områden med bättre klimat. Samtidigt som penningekonomin bredde ut sig hade de gjort sig av med sin viktigaste biinkomst.
Störst framgång hade byn Ärtemark i Dalsland, där invånarna ända fram till 1930-talet hade tillverkningen som en viktig biinkomst. Under höst- och vintermånaderna fanns tid över till att fläta råghalm. Runt om i hemmen producerades flätorna som pressades och rullades ihop i packar. Alla i familjen hjälptes åt med tillverkningen. En del hattar färdigställdes helt för hand i hemmen, men vanligare var att det skedde i de s.k. presshusen, där flätorna syddes ihop maskinellt, doppades i limbad och pressades över varma formar av täljsten. "Ärtingehatten" blev efter hand ett begrepp. Distributionen skedde ofta via "hattknallarna" som fyllde sina kärror med halmhattar och gav sig iväg på långa vandringar.
Från början gav hyttan biinkomster vid sidan av jordbruket, men blev under 1500- och 1600-talen alltmer betydande. Efter Gustav Vasas maktövertagande måste hyttor ha statligt tillstånd för att bedriva järnframställning. Ågarförhållandena fastlades genom ett bestämt antal andelar per gård. Sunnansjöhyttan delades upp mellan bönder i byarna Grytänge, Botgärde, Lågnäset och Sunnansjö. Dessa blev bergsmän, som utöver hyttan ägde malmbrott i Grängesberget.
