Bivackera synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas bivackera

Bivackera uttalas bivack|era -de.

Bivackera betyder ligga el. lägga i bivack.

Ordformer och varianter av bivackera

Bivackera är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet bivackera

I fredstid benämndes detta förläggningssätt vanligen inkvartering, medan kvarterförläggningen avsåg kriget (inkvartering under fredsövningar förekom i Sverige endast efter frivillig uppgörelse). Man skiljde mellan vidsträckta kvarter eller kantoneringskvarter, i vilka man avsåg att ge varje man sängplats och varje häst stallrum, samt trånga kvarter, då kraven inskränktes till att folk och hästar skulle komma under tak även med begagnande av uthus. Var byggnaderna ändå inte tillräckliga, kunde man förlägga trupperna i kvarterläger eller kvarterbivack, då så stor del som möjligt förlades i trånga kvarter och återstoden bivackerade, vilket var det vanligaste förläggningssättet under pågående rörelser.

Under tiden var byn Essling en lika betydelsefull krigsskådeplats som den i Aspern. De franska kyrassiärerna gjorde stora angrepp på Rosenbergs truppers flank och sinkade deras angrepp. I byarna försvarade sig Lannes med en enda avdelning tills natten kom och avslutade striden. De två arméerna bivackerade, och i Aspern låg fransmännen och österrikarna inom skotthåll från varandra. Kejsaren avskräcktes inte och förnyade sina ansträngningar att omgruppera sina trupper. Under hela natten samlades fler och fler franska trupper mot honom.

År 1932 arrangerade de en fjällförarekurs under Gunnar Dyhléns ledning och när man under kursens sista natt övernattat i en snöbivack konstaterades att det var behagligare än att ligga i tält. Skidpionjären och fjällmannen Olle Rimfors ansåg att det borde finnas mindre arbetskrävande sätt att bivackera på än att behöva gräva på djupet eller i snödrivor. Till årsskiftet 1932-33 hade arkitekt Gustaf Birch-Lindgren löst problemet då han studerat inuiternas sätt att bygga igloo, som kan liknas vid en snöhydda eller snökupol. Efter att ha byggt och testat igloons egenskaper i Storlien under nyåret beslöt man att redan till påsken arrangera en iglooexpedition, ledd av Birch-Lindgren och understödd av Olle Rimfors, från Ljungdalen-Helags-Sylarna-Storlien. Sedan följde en rad iglooexpeditioner de kommande åren, men då förlagda till Lapplands fjälltrakter. Under Skidfrämjandets årliga iglooexpeditioner under 30-talet testade och utvecklade man den utrustning och de redskap som behövdes för dylika expeditioner. Bland annat utformades fjällpulkan för detta ändamål, framför allt Rimforspulkan efter den nordamerikanska toboggan och Segebadens efter samernas ackja. Annat som testades och utvecklades var den vakuumtorkade maten och lämpliga skidskor. De svenska igloopionjärerna bildade sedan Svenska Iglooklubben.