Vad betyder och hur uttalas blädderbok
Blädderbok uttalas blädder|bok , böjs som ¹bok.
Ordformer och varianter av blädderbok
Singular
- blädderbok
- obestämd grundform
- blädderboks
- obestämd genitiv
- blädderboken
- bestämd grundform
- blädderbokens
- bestämd genitiv
Plural
- blädderböcker
- obestämd grundform
- blädderböckers
- obestämd genitiv
- blädderböckerna
- bestämd grundform
- blädderböckernas
- bestämd genitiv
Blädderbok är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet blädderbok
Never a Dull Moment är ett musikalbum av Rod Stewart, släppt 1972. Albumet följde upp genombrottet med Every Picture Tells a Story. Den här skivan är kanske den Rod Stewart gjort som drar mest åt hårdrockshållet. Liksom på den föregående skivan medverkar flera av medlemmarna i gruppen The Faces, men låten "True Blue" är den enda där alla medverkar samtidigt. Albumet utgavs ursprungligen i ett fodral liknande en blädderbok, bland annat innehållandes bilder på Rod Stewart under en konsert.
Albumomslaget var designat som en sorts blädderbok, bland annat bestående av Lennons gamla barnteckningar, samt Lennon fotograferad med olika ansiktsuttryck.
Publikationen beskrevs av Johnson som "den första tredimensionella tidskriften", och varje utgåva, innefattad i en unik låda eller dylikt, var fylld av material som mindre publikationer, flexidisc-skivor, affischer, vykort, och super-8 filmer. Många av dåtidens stora konstnärer, musiker, kritiker och teoretiker i Nordamerika och Storbritannien bjöds in som redaktörer eller för att bidra med material. Exempelvis formgavs de tredje numret, som kom ut i december 1966, av Andy Warhol och David Dalton. Numret innehöll bland annat en blädderbok baserad på Warhols film "Kiss" och en flexidisc med John Cale från Velvet Underground. Nummer fyra formgavs av Quentin Fiore och presenterade den kanadensiska teoretikern Marshall McLuhan idéer. Andra nummer omfattade essäer av Roland Barthes och Susan Sontag, en pappskulptur i flera delar av Tony Smith, inspelningar med John Cage, Morton Feldman och La Monte Young, filmer av Robert Rauschenberg och Hans Richter, en inspelning med Yoko Ono och John Lennon, och en förstudie till J. G. Ballards roman Crash. Det tionde numret var tillägnat asiatisk konst och filosofi, publicerades 1971, och blev det sista numret av tidskriften.
