Blåkråka synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas blåkråka

Blåkråka uttalas blå|kråka.

Ordformer och varianter av blåkråka

Blåkråka är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet blåkråka

Blåkråka (Coracias garrulus) är en fågelart i familjen blåkråkor och enda europeiska representant för familjen. Fram till 1967 häckade den i Sverige, men är numera nationellt utdöd.

Blåkråkan är stor som en kaja, med stort huvud och stor näbb med en hakformig nedböjning på spetsen. Blåkråkan är omisskännlig genom sin färgteckning, en blandning av ljust grönblått, rödbrunt och svart. I flykten är den ännu mer slående då de svarta vingfjädrarna sticker fram i det starkt blåa. Den flyger snabbt och kraftfullt.

Blåkråkan varnar och lockar med hårda "rack-ack". Spellätet utförs under en tofsvipelik spelflykt (därav det engelska namnet "Roller") består av några hårda lockläten följt av ett till fyra hesa "krääh".

Blåkråkan är en flyttfågel som häckar i norra Afrika, södra och sydöstra Europa, Mellanöstern och österut till sydvästra Sibirien och Centralasien. Sin nordligaste förekomst har den vid Finska viken och vid sjön Ladoga i Ryssland. Den övervintrar över stora delar av subsahariska Afrika med en majoritet i östra Afrika. Den flyttar till sina vinterkvarter i augusti-september, ibland in i oktober, och återkommer till sina häckningsområden i april-maj.

Blåkråkan delas upp i två underarter, en med väst- till nordöstlig utbredning och en med sydöstlig utbredning.

Blåkråkan har tidigare varit en häckfågel i Sverige. Den äldsta beskrivningen är från Skåne 1655. Den förekom då främst i Skåne och vidare norrut i de östliga landskapen, så långt eken går, vilket är ungefär Gävle-trakten. I Folkskolans Naturlära från 1871 står det: Hon är en av våra vackraste fåglar och träffas om sommaren parvis i de flesta lövskogar i södra och mellersta Sverige. Sedan minskade den, men häckade sporadiskt på fastlandet i sydöstra Sverige fram till 1943. Sista kända häckningen var på Fårö där den förekom fram till 1967 Därefter har det inte observerats någon häckning i landet. Numera är den endast en sällsynt gäst och under perioden 1992–2018 observerades endast 19 individer i Sverige. I Artdatabankens rödlista från 2020 kategoriseras den som nationellt utdöd (RE).

Blåkråkan föredrar öppna, torra, savann- och hedartade habitat med enstaka stora gamla träd. Positivt är också rikligt med döda träd som utgör habitat för insekter vilket är blåkråkans huvudföda. Den är dagaktiv och har markanta aktivitetstoppar tidigt på morgonen och sent på eftermiddagen. Den sitter ofta långa perioder på en gren eller kraftledning och spanar efter byten på marken.

Blåkråkan förekommer endast parvis eller i flock under en kortare tid på året. Den bygger sitt bo i hål i gamla träd, helst i ek, asp eller bok men även tall och den lägger fyra till sex vita ägg. Ofta övertar den hål efter hackspettar. Ungarna ruvas i cirka 18 dygn, företrädesvis av honan, och ungarna blir flygfärdiga efter cirka 30 dygn.