Blekinge Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet blekinge

1. Genom att analysera några tussar som hittats i planet kan haverikomissionen fastställa att det rörde sig om fågelarten storskarv. Detta skriver P4 Blekinge. Enligt radarbilden ska det ha varit en större fågelflock som planet krockade med den 21 augusti i somras. (källa)
2. Gatehus var i de tidigare danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge ofta byggda utmed bygatan och närmast jämförbara med backstugor i resten av Sverige. Gatehusen beboddes av hantverkare som snickare, smeder, skräddare, med flera, samt de större godsens och gårdarnas daglönade lantarbetare. Till följd av enskiftet, i Skåne förordnat 1803, ökade tillgången på gatehus när bysprängningen och utflyttningen av gårdar frigjorde bytomter och ibland även hus. (källa)
3. Utnämningen av Fredrik I ledde till flera oroligheter. Den svenske kungen, Gustav Vasa, utnyttjade tillfället genom ett försök till invasion av de danska provinserna, samtidigt som städerna Malmö och Köpenhamn fortfarande stödde Kristian II och belägrades av den danske kungens styrkor. De två städerna kapitulerade i början av 1524 och den 1 september samma år slöts ett avtal mellan Fredrik I och Gustav Vasa i Malmö som innebar att svenska styrkor drog sig tillbaka från Blekinge, men att Sverige fick behålla Bohuslän tills vidare. Den danska allmogen, borgarna och bönderna, hade däremot gynnats av Kristian II:s politik och flera bondeuppror bröt ut i landet. Länsmannen på Visborgs slott på Gotland, Søren Norby, som stödde Kristian II, tog tillfället i akt och skickade stöd till upproren. Tyge Krabbe, som av Fredrik I utnämnts till länsman för Helsingborgs slott, mötte upprorsarmén men var tvungen att dra sig tillbaka. Norby belägrade därefter Helsingborgs slott, men samtidigt lyckades en lybsk flotta skära av dennes försörjningslinjer från Gotland och förstärkningar från Själland skeppades över till Malmö. De nya styrkorna under Johan Rantzau förenades med Tyge Krabbes och den 28 april 1525 besegrades Norby utanför Lund i ett slag som utvecklade sig till en ren massaker på bondearmén. Han drog sig tillbaka till Landskrona, där han till slut kapitulerade. Under Fredrik I:s fortsatta styre fick högadeln tillsammans med hansestaden Lübeck allt större privilegier, vilket ökade dessas stöd för kungamakten. (källa)
4. Det sydsvenska halmtaket, som förekommer i Skåne, Blekinge, Halland, södra Bohuslän, sydöstra Västergötland och södra Småland. Det är av samma slag som de tak som förekommer i Danmark och Tyskland. Här binds halmen vid slanor och läkt som vilar på takens åsar. Typen har tidigare inte förekommit så långt norrut, utan spreds ännu i slutet av 1800-talet till de nordligare trakterna av detta område på det mellansvenska halmtakets bekostnad. (källa)
5. Hertiginna är titeln för makan till en hertig, eller, historiskt, en regerande hertiginna över ett hertigdöme. Sedan 1980 har svenska prinsessor också formella titlar som hertiginnor över något av Sveriges landskap. För närvarande är Västergötland (kronprinsessan Victoria), Värmland (prins Carl Philip), Gästrikland-Hälsingland (prinsessan Madeleine), Östergötland (prinsessan Estelle), Gotland (prinsessan Leonore) Ångermanland (prins Nicolas), Skåne (prins Oscar), Södermanland (prins Alexander), Dalarna (prins Gabriel) och Blekinge (prinsessan Adrienne) upptagna. Kungen var hertig av Jämtland innan han blev kung. (källa)
6. Vissa forskare har velat placera de till Skandinavien nyanlända herulerna i Blekinge och Värend, men detta baseras på en rad lösa antaganden. Detta har medfört att begreppet heruler används inom svenska flottan som skämtsam benämning för Blekingebor. Mats G. Larsson anser det troligare att det var till Sveriges västkust de kom. Det finns vissa indicier som stödjer detta, bland annat den stora koncentrationen fornborgar i området, och det faktum att man funnit brakteater i området närmast kusten men inte i västgötarnas kärnområden. Uppgifterna om herulernas nya bosättningsplats är dock så vaga och det arkeologiska materialet tillåter så många tolkningar att det inte kan bli fråga om något annat än spekulationer. (källa)
7. År 1623 inrättades en ny hovrätt i Åbo för Finland och 1630 en annan i Dorpat för Livland. Ytterligare hovrätter upprättades, 1634 i Jönköping, Göta hovrätt, 1775 i Vasa och senare i Greifswald. Sedan Livland (1721), Finland (1809) och Pommern (1815) skilts från Sverige, kvarstod i landet endast två hovrätter, till dess genom inrättandet av Hovrätten över Skåne och Blekinge 1820 antalet ökades till tre. Genom den 1849 beslutade indragningen av lagmans- och kämnärsrätterna blev hovrätterna andra i stället för tredje instans i den svenska domstolsorganisationen. (källa)
8. Casper Wilhelm Michael Ehrenborgh (förste president i Hovrätten över Skåne och Blekinge från 1821). (källa)
9. 1769 instiftades Patriotiska sällskapet som blev ett slags hushållningssällskap för hela riket. Tanken på hushållningssällskap inom de olika länen förverkligades under slutet av 1700- och början av 1800-talet. Först ut var Gotlands län 1791, följt av Åbo läns hushållningssällskap 1797, Värmlands och Örebro län 1803, Västernorrlands 1805, Skaraborgs 1807, Hallands och Kalmar län 1811, Älvsborgs 1812 och Kristianstads 1813. En allmän plan för hushållssällskapens organisationer utarbetades av den 1811 Svenska lantbruksakademien och vann Kunglig Majestäts godkännande 1813, varefter hushållningssällskap omedelbart bildades i Kronobergs, Östergötlands, Malmöhus, Västmanlands, Jönköpings, Göteborgs- och Bohus, Uppsala, Blekinge och Norrbottens län. Jämtlands län erhöll hushållningssällskap 1817 och Stockholms län. Kopparbergs län var sist ut att bilda hushållningssällskap 1850. I Norrbottens län upplöstes hushållningssällskapet 1824, men det återupprättades 1850. (källa)
10. Smålands med flera provinsers hypoteksförening (bildad 1846, inom Jönköpings, Kronobergs, Hallands och södra delen av Kalmar län med Öland, med anslutning 1847 av Blekinge och Skaraborgs län. (källa)