Bonde Synonymer Betyder Uttal

• farmare
• jordbrukare
• lantbrukare
• lantman

Hur används ordet bonde

1. Gall blev tidigt en respekterad krigare, både hos vänner och fiender. Han blev krigshövding redan vid 20 års ålder. Hövding för stammen var Sitting Bull. Efter slaget vid Little Bighorn 1876 flydde han till Kanada där han kapitulerade. Efter kriget blev Gall bonde i South Dakota och även domare i indianreservatet Standing Rock, där han levde fram till sin död. (källa)
2. Birgitta Karlsdotter (Bonde), svensk prinsessa, dotter till kung Karl Knutsson (Bonde). (källa)
3. Grevefejden (danska: Grevens fejde) är det största inbördeskriget i Danmarks historia. Kriget utbröt 1534 då handelsstaden Lübeck efter Fredrik I:s död försökte öka sin makt i Norden genom att försöka återinsätta Kristian II på landets tron. Detta ledde till flera bonde- och borgaruppror, då Kristian II hade stort stöd bland allmogen i Danmark, där bland annat Köpenhamn och Malmö stödde den tidigare kungen. Sitt namn fick fejden efter greve Kristofer av Oldenburg, som ledde Lübecks styrkor. (källa)
4. När man innan det fanns järnvägar skulle förflytta sig på land, hade man bara två sätt att göra det på, nämligen till fots eller med hjälp av häst. Matställen och övernattningsplatser fanns inte. En resenär var oftast tvungen att tigga nattlogi, i allmänhet hos någon bonde, eller i värsta fall sova utomhus. Finare folk tog logi hos prästerna. Kungen var den ende som hade rätt att kräva förtäring och logi oavsett vem han och hans sällskap än uppsökte. (källa)
5. Under 1700-talets upplysningstid antog historieforskningen en mer nyanserad ton. Historiker som Olof von Dalin och Sven Lagerbring bidrog med mera sansade framställningar av svenskarnas historia. Mycket fokus lades på odalbonden och demokratin, i hopp om att bygga en bra framtid i enlighet med upplysningandan. Göten ersattes av svensken. (källa)
6. Carl Bonde (president för Vasa hovrätt 1781-1788). (källa)
7. som i sin tur stod över "grad 3", pigorna och de tjänare som skötte de grövsta sysslorna. Hushållerskan övervakade de övriga tjänarna men utförde själv inga sysslor, tog order direkt från "frun i huset" och vidarebefordrade hennes order. I Sverige tilltalades hon oftast mamsell, från husmamsell. Svenska hushållerskor kunde också själva vara från förmögna familjer: Ida Posse (1826-1908), dotter till Fredrik Posse, var hushållerska hos familjen Bonde på Ericsberg, och kunde därför äta vid samma bord som sina arbetsgivare när dessa inte hade gäster. Annars åt husmamsell vid ett eget bord, vare sig det var i samma rum som de övriga tjänarna eller inte, tillsammans med inspektor, bokhållare och "gäster av lägre rang" som befann sig i en social status mellan adel och tjänstefolk. På ett flera svenska gods var det också vanligt att en husmamsell hade i uppgift att undervisa borgerliga döttrar i hushållskunskap: dessa flickor var då en slags elever i en informell skola hos husmamsell, räknades inte som tjänare och fick äta vid hennes bord. (källa)
8. I byarna uppfördes husen ofta längs med bygatan och betecknades gatehus. Särskilt efter skiftesreformerna, som enskiftet i Skåne 1803, när bönderna flyttade ut från byn, blev mark längs bygatan disponibel. (För hus i städerna används ordet gathus.). (källa)
9. Hästkarl, wrangler, person som tar hand om hästar. Förr i tiden när hästen användes inte bara i strid, utan i arbete, så fanns det män som hade speciellt stora kunskaper om hästar. Det ansågs inte som en kvinnosyssla att hantera hästar. Vanligtvis var dessa hästkarlar uppväxta med hästar omkring sig och kunskapen om hästars psyke gick i arv från generation till generation. I en by, där många bönder använde hästar i jordbruket, var det inte alls säkert att varje bonde visste särskilt mycket om sitt djur. Men det fanns ofta en och annan "hästkarl" att tillgå som kunde korrigera hästen. Än idag refererar man till hästkarl, när en man är uttalat duktig på att hantera häst. Jämför från hingstkarl, män som var speciellt duktiga på att hantera hingstar, för en okunnig en ganska farlig sysselsättning. (källa)
10. Bonde (fornsvenska: boandi, bondi, egentligen particip presens av bua, boa, 'boende', 'bofast') är en person som arbetar inom jordbruk. Ordet är synonymt med orden lantbrukare eller jordbrukare. I vidare mening har det använts även om andra på landsbygden bosatta befolkningen, det vill säga allmogen i stort. Idag inkluderas normalt även boskapsskötare (person som arbetar inom djurskötsel) i begreppet. Bonde kan även syfta på en person som tillhörde bondeståndet. Ordet bonde har i olika tider och situationer antingen använts som en neutral yrkesbeteckning, ett skällsord eller en hedersbenämning. (källa)