Boskapsskötsel Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder boskapsskötsel, varianter, uttal och böjningar av boskapsskötsel

Boskapsskötsel synonym, annat ord för boskapsskötsel, vad betyder boskapsskötsel, förklaring, uttal och böjningar av boskapsskötsel.

Vad betyder och hur uttalas boskapsskötsel

Boskapsskötsel uttalas bo|skaps|skötsel och är ett substantiv.

Ordformer av boskapsskötsel

Singular

boskapsskötsel
obestämd grundform
boskapsskötsels
obestämd genitiv
boskapsskötseln
bestämd grundform
boskapsskötselns
bestämd genitiv

Boskapsskötsel är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet boskapsskötsel

  1. Jordbruk (jordbrukskollektiv) (mindre brukligt: agrikultur) är människans nyttjande av mark genom bearbetning av åkrar och betesmark i syfte att producera livsmedel, djurfoder samt råvaror för energi- eller industriändamål. Ofta kombineras egentligt jordbruk, det vill säga växtodling och boskapsskötsel, med skogsbruk och benämns då lantbruk. (källa)
  2. Från sitt ursprungliga hem, som antas ha legat i Sambesiområdet, har kaffrer sedan 1600-talet företagit vandringar söderut och i strider med andra bantufolk, hottentotter och vita lagt under sig stora områden samt grundat betydande riken. Ända till mot slutet av 1800-talet baserade de till stor del sin existens på krig och plundring. Huvudnäring är boskapsskötsel och jordbruk. Kaffrer har i gångna tider särskilt genom sin krigiska duglighet spelat en stor roll i Sydafrikas historia och i dess etnografi. (källa)
  3. Ett landeri, från tyskans Länderei (ungefär bruksjord), är en bebyggd, ståndsmässig jordbruksfastighet som ligger inom en stads donationsjord, det vill säga mark som staten tilldelat staden i samband med att staden fick sina stadsprivilegier. Landeriet ägdes av en medborgare i staden och nyttjades oftast som lantegendom under sommarhalvåret. Därför byggdes bostadshuset oftast endast för detta ändamål, alltså utan särskild värmeisolering. Med tiden kom landerierna dock att bli åretruntbostäder, varvid huvudbyggnaderna vinterrustades. På landerier bedrivs jordbruk och vanligen boskapsskötsel. (källa)
  4. Omkring 1840 började lotsarna ta över Storhamn sedan staten köpt Öja från Fållnäs dit ön tidigare hörde. Stadsfiskarna i Trosa började välja andra farleder och i stället flyttade skola och skomakare från norra udden hit. Lotsarna ägnade sig även åt fiske och boskapsskötsel. 1877 flyttade tullstationen på Läskär längst ut på Torö till Storhamn. 1883 byggdes en räls mellan Öster- och Västerhamn för att kunna flytta båtarna mellan hamnarna och undvika att de förstördes av stormarna. I Österhamnen anordnades stormförtöjningar, men 1916 krossades trots detta en lotsbåt mot klipporna under en storm. Moderna vågbrytare har senare konstruerats i Västerhamnen som gör att den kan fungera som hamn oavsett väder. Landsorts kapell uppfördes 1939. (källa)
  5. Murra är en jordbruksbygd, med både odlingar och boskapsskötsel. De viktigaste grödorna är majs, bönor och kaffe. Kommunen har också en omfattande småskalig gruvdrift, där güiriseros utvinner guld och silver på ett 50-tal olika platser. (källa)
  6. Naturnamn är vattendrag, sjöar, skogar o.s.v. Ägonamn är namn på mark som används för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar. Bebyggelsenamn är namn på tätorter, byar, gårdar, bygder med mera. Artefaktnamn är namn på broar, hamnar, gruvor, gravhögar m.m. Många bebyggelsenamn har ursprungligen varit naturnamn, ägonamn eller artefaktnamn till exempel Borås, Västervik, Bergsäng, Fellingsbro o.s.v.. Samma sak gäller ortnamn i andra länder, som det engelska Oxford (-ford betyder 'vadställe'), det tyska Osnabrück (-brück kommer av 'brücke' (bro)) eller det finska Lappeenranta (-ranta betyder strand). (källa)
  7. Prärie kallas de stora grässlätter som finns i centrala Nordamerika, framför allt i Great Plains-området. I dag utnyttjas största delen av prärien för odling och boskapsskötsel. De större områden där den ursprungliga präriens karaktäristiska flora och fauna bevarats är få, men dessa sällsynta områden representerar en för Nordamerika mycket speciell naturtyp och ekosystem. (källa)
  8. Dessa har varit beridna, och levt av boskapsskötsel, framför allt fårskötsel. (källa)
  9. På grund av ungrarnas sena ankomst till det nuvarande bosättningsområdet kring Donaus mellersta lopp och deras förfäders långa historiska vandring (från cirka 3000 f.Kr. - 895 eller 896 e.Kr.) är detta folks förhistoria något oklar. En del teorier är föremål för ett ständigt meningsutbyte (till exempel om de äldsta förfädernas möjliga vandringar öster om Ural). Efter att cirka 3000 f.Kr. ha lämnat det gemensamma finsk-ugriska urhemmet förde ungrarnas förfäder ett nomadiserande liv på geografiskt så vidsträckta områden att det är ytterst svårt att följa denna vandring i enskildheter. Den gemensamma ugriska perioden (innan manser och chanter gick sin egen väg) anser man ha förlöpt inom ett skogigt stäppområde, där man livnärt sig på boskapsskötsel kombinerad med jordbruk. I samband med att en torrare klimatperiod inträdde i slutet av bronsåldern, som gav stäppen en ökenartad prägel, tvangs ungrarna antingen att flytta längre norrut eller också att övergå till nomadiserande levnadssätt med boskapsskötsel som huvudnäring. Stammen delades i två delar, av vilka en valde det förstnämnda alternativet, den andra alternativ två. Obugriernas förfäder flyttade norrut för att bevara sitt varierande levnadssätt under det att fornungrarnas förfäder ändrade levnadssätt och blev nomadiserande boskapsskötare. Denna splittring anses ha ägt rum cirka 1000 eller 500-600 f.Kr. Men även häråder delade meningar. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.