Bostadshus Synonymer Betyder Uttal

• boningshus

Hur används ordet bostadshus

1. Gårdens huvudsakliga boningshus var långhuset, i vilket man ibland även tog in husdjuren. Ibland byggdes det till med sidobyggnader eller särskilda rum som kök och gästrum. På gårdstunet låg ofta mindre byggnader som smedja, visthus och mindre bostadshus. Gårdstunet hägnades ofta in, dels för att hålla det fritt från lösa djur, dels för att enklare kunna försvara gården i orostider. Själva ordet gård betyder "omgärdad (inhägnad) plats". (källa)
2. Enligt finska strafflagen omfattar hemfriden bostäder, fritidsbostäder och övriga utrymmen som är avsedda för boende, såsom hotellrum, tält, husvagnar och fartyg som kan bebos, trappuppgångar i bostadshus samt gårdar som utgör de boendes privata område och de byggnader som är fast förbundna med sådana gårdar. För hemfridsbrott utdöms böter eller högst ett halvt års fängelse. Är brottet grovt utdöms böter eller fängelse i högst två år. Brottet kan bedömas vara grovt om gärningsmannen använt, uppenbart avsett använda eller hotat med våld, varit försedd med vapen eller skadat eller uppenbart haft för avsikt att skada egendom eller om gärningsmännen varit många. Den hemfrid som skyddas av finska konstitutionen är mer begränsad. (källa)
3. Enligt SAOB är begreppet hyreskasern en nedsättande benämning på stort hyreshus där en mängd människor är inrymda (särskilt i små lägenheter) i mer eller mindre kasernliknande förhållanden. Nationalencyklopedin uppger att en hyreskasern är ett "stort och otrivsamt hyreshus", samt under uppslagsordet Kasern "större bostadshus av enkel standard med smålägenheter, enkelrum eller logement (arbetarkasern, hyreskasern)". Enligt den tyska ordboken Duden betyder motsvarande tyska ord Mietskaserne ett "stort hyreshus, utan arkitektonisk utsmyckning, som en del av ett större komplex av liknande byggnader främst i arbetarklassområden i industristäder". (källa)
4. Olika teorier har framförts om byggnadens ursprung. Enligt Erik Lundberg skulle högloftsstugan ha utvecklats ur en hallbyggnad kombinerad med försvarstorn, som från Normandie och England spritt sig under karolingisk tid. Sigurd Erixon har i stället tagit fasta på kombinationen av härbren och bostadshus, vilket har motsvarighet i nordvästtyska och sydskandinaviska städer. Han ansåg att högloften ursprungligen var köpmansbodar med spannmålsloft. (källa)
5. Med bostadsarrende avses arrendeupplåtelse som sker för annat ändamål än jordbruk och som berättigar arrendatorn att uppföra eller bibehålla bostadshus på marken. Rättsinstitutet bostadsarrende kom till år 1968 och syftade till att förbättra den rättsliga ställningen för ägare till fritidshus och permanentbostäder som disponerade marken med arrenderätt (sommarstugearrenden och arrendevillor). Avtal om bostadsarrende skall träffas för viss tid, minst fem år, eller för arrendatorns livstid. Uppsägning skall alltid ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång. Bostadsarrende är – liksom jordbruksarrende – förenat med besittningsskydd i form av en rätt till förlängning av arrendeavtalet vid arrendetidens utgång. (källa)
6. Under 1700-talet uppstod vedbrist i Sverige. Orsaken var järnverkens stora användning av träbränsle vid framställningen av stångjärn, vilket då var rikets största exportvara. Därutöver åtgick stora mängder ved för att värma upp bostadshus med hjälp av de ineffektiva öppna spisarna som då var den vanligaste värmekällan. Dessa öppna spisar släppte ut uppemot 90 procent av värmen genom skorstenen. Viktiga konstruktionsförbättringar skedde efter att Rikets Råd, under ett sammanträde på Stockholms slott den 27 januari 1767 beslutade om ett forskningsuppdrag för att ta fram en mer energisnål eldstadstyp åt hushållen. Uppdraget gick till generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt. På hösten samma år presenterade de sina förslag i skriften "Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Jämte Bifogade Kopparstycken." Däri beskrevs olika kakelugnstyper som bättre kunde ta tillvara värmen från elden genom slingrande rökgångar, spjäll och luckor. Arkitekten Erik Palmstedt bidrog till kakelugnarnas ökade utbredning genom en skrift med kakelugnsritningar. (källa)
7. Radhus är ett bostadshus som är sammanlänkade i ytterväggarna och har en större boyta än 50 kvm. Det finns olika typer av radhus: vanligt radhus, kedjehus och parhus. Sammanlänkade bostadshus som är mindre än 50 kvm boyta kallas för skjul. (källa)
8. Källare (KV) kan finnas i hus och utgörs av våningsplan som ligger helt eller delvis under markytan. I bostadshus finns oftast bara en källarvåning. En del hus, oftast större byggnader som till exempel sjukhus, kan ha mer än ett källarplan. I källarplanen under större sjukhus kan underjordiska tunnelsystem, så kallade kulvertar som binder samman olika byggnader på exempelvis ett sjukhusområde finnas. I hissar förkortas det till KV. (källa)
9. Lagerhuset i Eslöv, ombyggt 2007 till bostadshus. (källa)
10. Landshövdingehus är en byggnadstyp för trevånings flerbostadshus, som har fått sitt namn av att den dåvarande landshövdingen i Göteborg Albert Ehrensvärd den äldre sanktionerade de första ritningarna. Typen kännetecknas av att bottenvåningen är anlagd i sten, medan andra och tredje våningen är uppförda i trä. Främst är det en karaktäristisk hustyp för vissa områden i Göteborg, där också de första landshövdingehusen byggdes, men typen finns också på andra platser i Sverige – exempelvis Örebro. (källa)