Bottnisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet bottnisk

1. Under 1700-talet sjönk antalet medlemmar i de tre nationerna och man fick svårt att underhålla verksamheten. Det berättas att, vid ett tillfälle under 1780-talet, kuratorn Jöns Svanberg själv utgjorde hela den Västerbottniska nationen. Mot slutet av seklet väcktes tanken att återförena de Ångermanländska och Medelpado-Jämtländska nationerna. Bland jämtarna fanns, framför allt hos Carl Zetterström, en inflytelserik senior vid nationen, ett starkt motstånd mot tanken på en nationssammanslagning. Istället gick ångermanlänningarna år 1800 ihop med västerbottningarna i en ny nation, den så kallade Bottniska nationen. (källa)
2. Hälsingland är ett inbyggarnamn och har betydelsen "hälsingars land". Hälsing i sin tur har tolkats som en kombination av ordet hals och efterleden inge, 'inbyggare'. Vad hals åsyftar har debatterats, emellertid har det inget med kroppsdelen att göra. De tolkningar som framförts har rört sig om antingen en trång del av vatten (jämför med Helsingborg-Helsingör), det vill säga ett smalt vattendrag, eller ett smalt landstycke. Ett flertal vattendrag har framförts, som till exempel tre havsvikar som i äldre tid trängde in i landskapet (Alir, Sundhed och Nordanstig) men likaså eden i Sundhed har angivits som möjlig rot. Den vanligaste uppfattningen är däremot att den hals som åsyftas är Bottniska viken och att befolkningen som bodde längs dess stränder, på ömse sidor, var hälsingar. Här har det också framhållits att Bottniska vikens smalaste del kallas för Kvarken, det vill säga "strupen". Utvecklingen från Halsing- till Helsing- härrör från det så kallade i-omljudet (jämför med den historiska förleden Jamt- i Jämtland) och dagens stavning med ä stammar från början av 1900-talet emedan bokstaven då var "modärn". I motsats till Helsingborg (som i 60 år stavades Hälsingborg) har stavningen av Hälsingland inte ändrats tillbaka. (källa)
3. Öster om Bottniska viken sänker sig nordgränsen hastigt mot söder. (källa)
4. I Arktis och Antarktis omges långa kuststräckor av breda bälten av packis, exempelvis vid Novaja Zemlja, Vitön och vid större delen av Grönland. I Antarktis omges i princip hela fastlandskusten av packis, ett undantag är Rosshavet, som dock skyddas av ett yttre isbälte. Bältena av is täcker större ytor på vintern. Även i svenska farvatten uppstår packis, och under svåra vintrar kan det i Bottniska viken förekomma upp till 5 m tjocka packisvallar. (källa)
5. Utbredningsområdet omfattar floder som rinner ut i Svarta, Azovska och Kaspiska haven samt Sibirien från Obs flodomåde österut till Jenisejs. Idag förekommer den framför allt i Volga, Uralfloden och Donau. Den har tillfälligt påträffats i Bottniska viken vid Vasa och Finska viken. (källa)
6. Den första konstaterade häckningen i Finland i modern tid skedde 1996 då tio par häckade i landet. Fram till år 2009 ökade häckningsbeståndet explosionsartat till 16 007 par vilket är en unik tillväxt för finsk fågelfauna i modern tid. Precis som för övriga häckningspopulationen av storskarv kring Östersjön har den kraftiga expansionen avstannat och på en del håll i Finland minskar populationen. Utöver häckningspopulationen passerar storskarv finska kuster under höstflytten. Uppskattningsvis flyttar över 20 000 individer utmed Finska vikens norra kust där merparten härstammar från häckningskolonierna på ryska sidan av Finska viken, och merparten av alla de storskarvar som flyttar genom Bottniska viken utgörs av underarten carbo vilka häckar i Nordnorge. Uppskattningsvis övervintrar cirka 2 000–3 000 skarvar på Åland. I Finland är storskarven fridlyst året runt, men undantagstillstånd för jakt, störning och sterilisering av ägg för att tillgodose fiskerinäringens krav. (källa)
7. I Sverige är den på sommaren vanligast i Norrland och Sveriges östliga delar, men häckar i stort sett i hela landet. Merparten lämnar Sverige under vintern men vissa övervintrar i södra Sverige. Vigg nämns första gången i en svensk kontext 1611 av Sigfrid Aron Forsius då arten förmodligen bara fanns etablerad i Bottniska viken eller i landets norra delar. Under de senaste 150 åren har viggens utbredningsområde expanderat kraftigt åt väster och söder. Det dröjde till 1850-talet innan viggen på allvar etablerade sig i södra Sverige. Den riktigt stora ökningen skedde inte förrän in på 1910- och 1920-talen och viggen hade sina absoluta toppnoteringar mellan 1950- och mitten på 1970-talet. Det samlade beståndet av vigg i Sverige beräknas idag vara mellan 40 000 och 60 000 par. (källa)
8. Blåmusslor finns naturligt vid kusterna i östra och västra Nordatlanten, samt i vattnen runt Japan. I Östersjön finns den, på djupare och därmed saltare vatten, till Bottniska viken. När salthalten i vattnet avtar blir blåmusslan småväxt. (källa)
9. Även i svenska farvatten uppstår packis, och under svåra vintrar kan det i Bottniska viken förekomma upp till 5m tjocka packisvallar. (källa)