Bättra på Synonymer Betyder Uttal

• förbättra

Hur används ordet bättra på

1. Hungergnutten - ibland arbetar denna gnutt för att bättra på sin redan stora aptit. Gammelgnutten låser in skörden så att inte Hungergnutten kommer åt dem. (källa)
2. Clydesdalehästen utvecklades i Clydedalen i Lanarkshire i Skottland. Rasen grundades någon gång mellan 1715 och 1720 när den sjätte hertigen av Hamilton importerade hästar från Republiken Förenade Nederländerna och Frankrike för att bättra på de inhemska brittiska draghästarna, antagligen för att få fram bättre stridshästar. Ungefär samtidigt köpte även en man vid namn John Paterson från Lochlyoch samma flamländska hästar som redan fanns i England och grundade den linje som skulle komma att bli den mest inflytelserika på rasen, åtminstone fram till 1800-talet. (källa)
3. Kort tid efter premiären i Prag sattes operan upp i Wien 1788. Då sjöngs Donna Anna av Aloysia Lange och Donna Elvira av Catarina Cavalieri, för vilken Mozart skrev arian "Mi tradì quel'alma ingrata". Sångaren som skulle sjunga Ottavios parti i Wien hade i jämförelse med tenoren i Prag avsevärt blygsammare färdigheter och hyste dessutom stor skräck för de rikliga koloraturerna i arian ("Il mio tesoro intanto", akt II). Mozart skrev av den anledningen en ny aria ("Dalla sua pace", akt I), medan Ottavios aria i andra akten ersattes av en duett mellan Leporello och Zerlina. I gengäld utgick Leporellos aria. För att bättra på buffasituationerna och därigenom tillgodose wienarnas smak, komponerade Mozart en ny duett ("Per queste tue manine", akt II) där Zerlina tar tillfånga Leporello, binder honom vid en stol och hotar honom med kniv. Leporello lyckas till sist fly genom ett fönster, fortfarande med stolen vid sin bak. Den här duetten brukar strykas i de flesta uppsättningar av Don Juan. I Wien uteslöts sannolikt också den avslutande sextetten, där alla konstaterar att Don Juan är borta och att de därmed måste ta tag i sina liv. Istället slutade operan med titelpersonens dramatiska resa ner till helvetet, och tyngde på så sätt över åt det mera tragiska hållet. Under hela 1800-talet var det kutym att låta verket sluta så. (källa)
4. Det finns i dag en hel del slagghögar i skogarna runt Billesholm som påminner om denna gruvtid. De stora schakten Oskar, Albert, Ivar, Ljungsgård, Sonnadam, Brohult, Viktor, Kapten Berg, Malmros och i viss mån Knut, går att identifiera i terrängen, trots att så många år förflutit sedan driften upphörde. Det är just på grund av dessa kvarvarande slagghögar som det går att hitta dessa platser. Övriga slagghögar man stöter på har hört till privatgruvor och med tanke på att det fanns cirka 160 privatschakt under krigsåren är det idag nästan omöjligt att fastställa vem som ägde vilken gruva på den tid det begav sig. En del av dessa slagghögar har också blivit utplånade på grund av att man använt detta bergmaterial till att bättra på beläggningen på en del skogsvägar. Det börjar också bli glest i leden efter de människor som var med på denna tid och som skulle kunnat berätta. Det finns idag inga öppna gruvschakt längre, med undantag för schakt Malmros, där det gjutits ett rejält lock i betong över gruvschaktet och schakt 6 pumpschakt, som finns inne på Isovers fabriksområde och är skyddat med ett låst lock. Schakt 6 pumpschakt används för att ta kylvatten till nämnda industris process. (källa)
5. Hadorph och Olof Rudbeck d.ä. var länge osams på grund av deras olikartade förhållning i fråga om metod och fornforskningens syfte. Han ställde sig skeptisk till Rudbecks fantasifulla och dåligt underbyggda teorier. När det gällde sin egen släkt drog han sig i likhet med många andra dock inte för att genom direkt lurendrejeri bättra på sina anor. På sitt fäderne hänvisade han till en härstamning på Lindsbrosläkten som skall ha varit en adlig ätt. Han försökte även hävda att hans far som skulle ha varit född 1575 fanns med bland hertig Karls hovfolk och undertecknat Uppsala mötes beslut. Hadorph fick dock betydelsefulla elever och efterföljare, som Elias Brenner och Johan Peringskiöld. (källa)
6. Svenska försvarsmakten genomför tester med syntetiskt ozon för att bättra på det tunna ozonskiktet i nordligaste Sverige. Ett svenskt militärt transportflygplan byter beteckning och flyger in på svenskt luftrum samtidigt som chefspersonal från försvarsmakten hindrar ett ingripande från ett kontrollrum på marken. Ozonet sprids ut och man låter ett forskarlag genomföra ballongprover inom zonen, varvid något gick fel, det syntetiska ozonet förstörde det befintliga ozonskiktet. (källa)
7. De första tavlorna Lim-Johan målade lär ha kommit till omkring 1897–1898, mest var det skogsmotiv med djur insprängda här och var. De nu bevarade tavlorna kom till från 1914 fram till mitten eller slutet av 1920-talet. Han var helt självlärd och använde råa, oblandade, klart lysande färger inköpta på burk. Hans motiv var främst natur, djur och andra motiv från hemtrakterna och de framställdes i fantasifull, närmast exotisk gestalt. De färdigmålade tavlorna fernissade han. Efter tavelmålandet kom fotografering att ta över hans bildintresse. Han var sällan riktigt nöjd med sina fotografier och brukade gärna bättra på fotografierna genom att på negativplåten skrapa eller rista in exotisk växtlighet med mera, konstnärligt efter sitt målarsinne, som han kallade för "nådasmulor", som fyllde ut och bättrade på bilden. (källa)
8. Norrvi började i unga år som stenhuggarlärling, men han ville hellre skriva och sökte sig till folkhögskolan för att bättra på sin utbildning. Efter studierna fick han ett volontärarbete vid Västerviks Tidning. 1937 övergick han till Folket i Bild i Stockholm. 1941 flyttade han över till Teknik för alla och blev tidningens flygjournalist, 1943 tillträdde han posten som informationschef vid KSAK. Under en period var han även chef för KSAK:s verksamhet vid Ålleberg. Under 1950-talet återvände han till tidningsvärlden, först på tidningen Looping och senare som utgivare av tidningen Flygrevyn. (källa)