Dörrspringa synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas dörrspringa

Dörrspringa uttalas dörr|springa.

Ordformer och varianter av dörrspringa

Dörrspringa är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet dörrspringa

Berättelsen är skriven i jagform och börjar med att berättaren Thérèse, som har en gedigen borgerlig bakgrund, blir elev hos fader Dirrag, en jesuit som i all hemlighet lär ut ett materialistiskt förhållningssätt. Hon spionerar på Dirrag när han vägleder en annan elev, fröken Éradice. Genom en dörrspringa ser hon hur fadern under förevändning av botgöring, försätter sitt biktbarn som har en böjelse för religiös trans, i ett tillstånd av extas med hjälp av gissling. Därefter får han lov att andligt tränga in i henne. Vad gäller hundställningen lurar han Éradice, genom att intala henne att det hon upplever beror på beröring med en relik, nämligen en repstump från Franciscus av Assisi.

Inga kvinnor har tillträde till Pantalones herrklubb. När han med anledning av klubbmedlemmen Florindos bröllop anordnar en fest, blir kvinnorna nyfiknare änågonsin. De spekulerar över vilka laster som herrarna ägnar sig åt: hasardspel eller otillbörlig kärlek. Trots kvinnornas intensiva försök att få reda på vad som pågår, lyckas männen undvika att besvara deras frågor. Till och med Florindo vägrar berätta för sin Rosaura. När Rosauras hot om att slå upp förlovningen inte leder någon vart, låtsas hon falla i vanmakt och lyckas därigenom locka ur sin fästman lösenordet "amicizia" (vänskap eller kärleksförbindelse). Beatrice, Eleonora och Rosaura lyckas lura av sina män nyckeln. Men trots att de är förklädda blir de igenkända och släpps inte in. Arlecchino låter dem kasta en blick genom dörrspringan. Men där pågår bara en vanlig herrmiddag utan några oegentligheter. Männen förlåter de skamsna kvinnorna och därefter tar alla del i den glada festen.

Alla letar efter testamentet som till sist hittas av Rinuccio. Nu är goda råd dyra. Rinuccio känner en person som kan hjälpa dem: Gianni Schicchi. Släktingarna vägrar söka dennes hjälp, eftersom han är en inflyttad landsortsbo. Rinuccio erinrar dem om att Florens hela ryktbarhet står i skuld till sådana "inflyttade landsortsbor". Man tillkallar Gianni Schicchi och denne anländer tillsammans med sin dotter Lauretta, som vill gifta sig med Rinuccio. Zita vägrar ge sitt tillstånd till äktenskapet och Gianni Schicchi, som känner sig kränkt, vill gå därifrån. Endast Laurettas vädjan får honom att stanna kvar ("O mio babbino caro"). Han finner en utväg: om ingen annan än de närvarande känner till Donatos död, kan man skriva ett nytt testamente. Men straffet är hårt om brottet uppdagas: stympning av vänsterhanden och landsförvisning. När läkaren dyker upp släpper man inte in honom. Gianni Schicchi härmar Donatos röst och lugnar genom dörrspringan läkaren. Man tillkallar notarien och vittnen. Under tiden viskar var och en i Gianni Schicchis öra sitt önskemål beträffande testamentet. Gianni Schicchi som nu ligger till sängs och är iklädd den dödes kläder, börjar i notariens närvaro diktera testamentet och utser sig själv till huvudarvinge. Släktingarna vill protestera men vågar inte på grund av det fruktade straffet. Knappt hinner notarien och vittnena därifrån förrän alla kastar sig över Gianni Schicchi. Men denne är nu herre i sitt "ärvda" hus och jagar alla därifrån. Endast paret Lauretta och Rinuccio stannar kvar. Gianni Schicchi vänder sig till publiken: för det här sprattet dömde Dante honom till helvetet, men han hoppas på en mildare dom av publiken.