Deltidsanställd Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder deltidsanställd, varianter, uttal och böjningar av deltidsanställd

Deltidsanställd synonym, annat ord för deltidsanställd, vad betyder deltidsanställd, förklaring, uttal och böjningar av deltidsanställd.

Vad betyder och hur uttalas deltidsanställd

Deltidsanställd uttalas del|tids|an|ställd och är ett adjektiv.

Ordformer av deltidsanställd

Böjning (i positiv) deltidsanställd en ~ + subst. deltidsanställt ett ~ + subst. deltidsanställda den/det/de ~ + subst. deltidsanställde den ~ + mask. subst.

Deltidsanställd är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet deltidsanställd

  1. Det danska brandförsvaret - Redningsberedskapet - är ett kommunalt ansvar som utövas antingen genom egna brandkårer (med heltids- och deltidsanställd personal) eller genom entreprenörer (2/3 av alla kommuner). Endast i de tidigare tyska delarna av Sønderjylland finns det frivilliga brandkårer. Överordnad statlig myndighet är Beredskapsstyrelsen, som för större insatser har fem statliga beredskapscentra (med värnpliktig personal) till sitt förfogande. I Danmark finns 3400 deltidsanställda och 1700 heltidsanställda brandmän. Därtill kommer 1400 värnpliktiga, heltidsanställda och frivilliga från Beredskapsstyrelsen. (källa)
  2. Vid 17 års ålder blev han 1939 volontär vid Västerbottens regemente. Efter avlagd studentexamen vid Försvarets läroverk 1947 och officersexamen 1948 kom Jonsson 1949 som fänrik till Kiruna och Arméns jägarskola. Han blev löjtnant 1950 och efter utbildning fallskärmsjägartjänst 1951 tjänstgjorde han vid Arméns fallskärmsjägarskola i Karlsborg 1952-53. År 1954 återvände Jonsson till tjänst vid Arméns jägarskola innan han 1958 på påbörjade utbildning vid Försvarshögskolan i Stockholm. Efter avslutad utbildning var han generalstabsaspirant 1963-65 och blev kapten i Generalstabskåren 1965 och från 1964 placerad som detaljchef vid Arméstabens taktikavdelning. Jonsson blev major i Generalstabskåren 1966 och redan samma år återkom Jonsson till Kiruna som chef för Arméns jägarskola. År 1968 befordrades han till överstelöjtnant i samma placering och efter befordran till överste 1973 blev han befälhavare för Kiruna försvarsområde och två år senare samtidigt chef för Lapplands jägarregemente. År 1979 befordrades Jonsson till överste av 1:a graden och tillträdde som chef för Dalregementet och Kopparbergs försvarsområde. Efter pensionering 1982 var Jonsson deltidsanställd som chef för fredsutbildningen av förbandschefer i försvaret 1983-1988. Han var ordförande i den så kallade sabotageutredningen 1984-1985. (källa)
  3. Deltidsanställda poliser: 684. (källa)
  4. Seko menade att de kunde gå med på förändring av regler men ville istället ha garantier om begränsning av antalet tim- och deltidsanställda. Det ansåg inte Almega (som i konflikten företräder arbetsgivarsidan) att de kunde gå med på med hänvisning till arbetsgivarprerogativet. (källa)
  5. Vid regementet tjänstgör cirka 428 yrkesofficerare (officerare och specialistofficerare), 465 reservofficerare och 165 civilanställda samt 385 heltidsanställda och 405 deltidsanställda soldater. Omkring 750 värnpliktiga gjorde årligen sin grundutbildning vid regementet. Cirka tvåtusen män och kvinnor inom hemvärnet och frivilligorganisationerna organiseras genom regementet. Regementet har genomfört en mängd internationella uppdrag med officerare och förband under åren. (källa)
  6. Som övertid räknas tillfällig arbetstid utöver full arbetstid och jourtid. För deltidsanställda kallas en tillfälligt utökad arbetstid för mertid. Arbetsgivaren kan beordra övertid med kort varsel, men lokala avtal på arbetsplatser kan reglera hur lång tid i förväg som ordern måste komma. Arbetsgivaren måste kunna förklara för de anställda varför övertidsarbetet behövs. Den anställda kan i princip inte vägra, men kan framföra tungt vägande skäl för att slippa övertiden vid ett aktuellt tillfälle. (källa)
  7. Den sociala sidan av unionen togs upp på nytt i Maastrichtfördraget i början av 1990-talet, men då medlemsstaterna inte kunde enas om förändringar i fördraget slöt istället elva av de tolv medlemsstaterna ett särskilt avtal om socialpolitik som syftade till att förverkliga den sociala stadgan. Med detta nya avtal reglerades arbetstagarnas inflytande i multinationella företag, föräldraledighet, icke-diskriminering av deltidsanställda och bevisbördan i jämställdhetsmål. När Storbritannien, som var den enda medlemsstaten som inte ingick i det sociala avtalet, fick en ny vänsterregering 1997 kunde frågorna i avtalet inarbetas i Amsterdamfördraget, som trädde i kraft den 1 maj 1999. Nicefördraget, som trädde i kraft den 1 februari 2003, innebar inga väsentliga förändringar inom arbetsrättsområdet, även om stadgan om de grundläggande rättigheterna tillkom i samband med Nicefördraget. Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, omstrukturerade unionen i flera hänseenden, men ur ett socialt perspektiv förändrades inte mycket. (källa)
  8. Huvuddelen av bataljonen bemannas med deltidsanställda soldater. 121. skyttekompaniet samt Ledningsplutonen på 120. kompaniet består i huvuddel av heltidsanställda soldater. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.