Vad betyder och hur uttalas desktoppublishing
Desktoppublishing uttalas desk|top publish|ing [des´ktåp pab´li?i?] oböjligt.
Desktoppublishing betyder framställning av tryckfärdiga original med hjälp av persondator, skrivbordspublicering och en desktop publishing.
Ordformer och varianter av desktoppublishing
Singular
- desktop publishing
- obestämd grundform
- desktop publishings
- obestämd genitiv
Desktoppublishing är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet desktoppublishing
Första modellen av Macintosh – namnet kom från äpplesorten McIntosh – lanserades 24 januari 1984. Datortypen fick tack vare programvara som Adobe Pagemaker och Apples skrivare LaserWriter snabbt spridning inom det område som skulle komma att kallas desktop publishing. Under utvecklingen av arkitekturen valdes dåtidens (enligt Steve Wozniak) mest exklusiva och snabbaste processor Motorola 68000.
Ordbehandlare är besläktade med, men skiljs vanligen från texteditorer, som inte använder för användaren dolda formateringskoder och därmed är lämpliga också till exempel för programmering, och desktop publishing-program som innehåller avancerade möjligheter att producera ett färdigt underlag för tryckning.
Satsbredd eller spaltbredd avser bredden hos en satsyta, i vilken ett visst maximalt antal tecken eller en viss maximal radlängd ryms. Om radlängden överstiger satsbredden införs i moderna ordbehandlingsprogram och desktop publishing-program avstavning (om denna funktion är aktiverad) eller automatiskt radslut, så att texraden blir mindre och därmed ryms inom satsytan.
Med moderna datorer finns det ett mycket större behov att kunna använda en mer komplett teckenuppsättning – bland annat genom fenomenet Desktop publishing – och det är vanligt att man kan få fram betydligt fler tecken än två per tangent. Ett exempel på utvecklingen är standarden för finländsk mångspråkig tangentbordsuppsättning.
Sättarna övergick så småningom till att använda sättningsmaskiner och senare datorer. Då persondatorer blev vanliga kom texterna i allt högre grad att överföras elektroniskt från författarens dator till tryckeriets apparatur och sättarna som yrkesgrupp försvann. Där kvalitetskraven var mindre kom författaren till och med att själv ansvara för typografin (desktop publishing).
