Vad betyder och hur uttalas dubbelörn
Dubbelörn uttalas dubbel|örn.
Ordformer och varianter av dubbelörn
Singular
- dubbelörn
- obestämd grundform
- dubbelörns
- obestämd genitiv
- dubbelörnen
- bestämd grundform
- dubbelörnens
- bestämd genitiv
Plural
- dubbelörnar
- obestämd grundform
- dubbelörnars
- obestämd genitiv
- dubbelörnarna
- bestämd grundform
- dubbelörnarnas
- bestämd genitiv
Dubbelörn är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet dubbelörn
Örnen betraktades av grekerna som Zeus tecken och av romarna som Jupiters tecken. Senare skulle romarna använda örnen som fälttecken och symbol för det romerska riket. Synen på örnen som något högt och nobelt började antagligen här, och i senare tider har många valt örnar som symbol – Preussen, Österrike, Polen, Tsar-Ryssland och flera slaviska stater, bland andra. Många gånger har örnen två huvuden och kallas då dubbelörn, denna bild infördes i Bysantinska riket som en kejserlig symbol och användes i den betydelsen även i kejsardömena Tysk-romerska riket, Österrike och Ryssland. Napoleon I återupplivade det romerska bruket av örnar som fältsymboler, och genom ätten Bernadotte kom örnen även att ingå i det svenska riksvapnet. USA använder också örnen som heraldisk symbol.
Örnbräken bildar mer eller mindre täta bestånd av enstaka stående blad, som har styvt och upprätt skaft och 3-dubbelt parbladig skiva. Redan då ljungen blommar, börjar örnbräken gulna och står under hösten med livligt rödgul färg för att vissna ned innan vintern kommer. Bladens enstaka växtsätt beror på jordstammens långsträckta ledstycken. Namnet "örnbräken" kommer av att man, om man skär av stjälkbasen något på sned, kan se ledningssträngarna bilda en figur med viss likhet med en heraldisk dubbelörn.
Dubbelörnen, en fläkt örn med två huvuden, är en vanlig symbol i heraldik och vexillologi.
