Eldstad Synonymer Betyder Uttal

• härd

Hur används ordet eldstad

1. En gjutjärnsspis är en sluten eldstad för ved-, kol- eller kokseldning, som konstruerades under första hälften av 1800-talet och som påtagligt förändrade matlagningen och energiåtgången i hemmen. En gjutjärnsspis värmde bättre, och använde betydligt mindre mängd bränsle, än en öppen eldstad. Den gav förutom värme för matlagning och ugnsbak även rumsuppvärmning, med energi lagrad i själva spisen och i murstocken. Införandet av slutna spisar medförde också att röken samlades upp bättre i skorstenen än röken från en öppen eldstad. Nackdelen med gjutjärnsspisen var att den, till skillnad från den öppna härden, inte avgav något ljussken. (källa)
2. För grillning används en grill eller en eldstad. Moderna elektriska köksspisar innehåller ett grillelement i ugnstaket, som upphettas till rödglödning. Det som ska grillas placeras högt upp i ugnen, nära grillelementet, dock utan att beröra det. (källa)
3. Härd är en enkel, öppen eldstad. Ordet kan också betyda spis och eldstad, och används ofta även symboliskt såsom i uttrycket "hemmets härd". (källa)
4. En ovanlig typ av kakelugnar tillverkades 1900-1914 av Höganäsbolaget. Dessa hade eldstad av gjutjärn, var avsedda att eldas med nordvästskånskt stenkol och hade fasader mot två rum. (källa)
5. En kamin som väger mindre än 200 kg räknas som lätt eldstad och kan ofta placeras fritt på golvet. En kamin som väger mer än 200 kg räknas som tung eldstad och behöver ett fundament. För att förhindra eldsvådor bör golvet framför kaminen och angränsande tak och väggar förses med brandskydd bestående av eldfasta material såsom tegel, sten, betong eller plåt. (källa)
6. Kolarkojor var den bebyggelse kolare anlade vid den kolmila som av transporttekniska skäl förlades dit där träden fanns och som behövde bevakning dygnet runt för att förbrännas på det sätt som gav önskat resultat. Kolarkojorna försågs med en enkel dörr, ofta två britsar och en eldstad i mitten. (källa)
7. Karaktäristiskt för långhuset är vindögat, rökgångens öppning ovanför gaveln, som lånat sitt namn till ordet för fönster i såväl gaeliskan (fuinneog), norskan (vindu (bokmål), vindauga (nynorska)), danskan ("vindue") som engelskan (window). Huset hade alltså en eldstad i mitten av huset, utan skorsten. Istället leddes röken ut genom vindögat med hjälp av självdrag. (källa)