Emendera synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas emendera

Emendera uttalas e|mend|era -de.

Emendera betyder förbättra el. rätta förvanskat textställe i handskrift.

Ordformer och varianter av emendera

Emendera är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet emendera

Etymologin för ordet finngálkn är okänd. Ordet associerar till "onaturlig blandning". Olav hvitaskald använder i Tredje grammatiska avhandlingen termen finngálknað om bruket av oförenliga metaforer i en dikt. Förledet finn- tyder på att ordet kan ha med "finnetrolldom" att göra, enligt Eyvind Fjeld Halvorsen. Sophus Bugge trodde att efterledet -gálkn kunde härledas från *gandlikan. Samma efterled finns för övrigt i ordet hreingálkn som i Hymiskviða 24 används om jättar. Finnur Jónsson översatte detta ord "stenmonster" (stenuhyre), vilket kunde vara en omskrivning för "jätte". (Han emenderade alltså hrein-, "ren", till hraun, "sten".) Den moderna betydelsen av finngálkn är "monster" (inom folktron).

I Fjölsvinnsmál, som ingår i den poetiska Eddan, finns en tula (strof 38) som räknar upp namnen på Menglöds nio tjänarinnor. Ett av dessa namn är Eir. Eddadikten är dock bristfälligt bevarad och har av forskare emenderats på olika sätt. Så som namnen nu brukar läsas tycks de nio tjänarinnorna vara beskyddande och helande diser. De sitter vid Menglöds fötter på Lyfjaberg ("Läkedomsberget") och sägs i strof 40 kunna avvärja den största fara om man blotar till dem. Eirs placering i detta sällskap stämmer rätt väl med Snorres uppfattning av henne som en läkedomsgudinna, men dikten har troligen tillkommit under sent 1200-tal och kan mycket väl vara påverkad av Snorre. Kanske är denna Eir en rent litterär skapelse.

Elias Wessén emenderade Gestumblindi till Gest-inn-blindi ("den blinde gästen"), en tolkning som nu är allmänt godtagen. Namnet Gestiblindus hos Saxo kan vara en latinisering av detta ord. I tulorna är Gestumblindi ett heite för Oden, vilket troligen har hämtats från Hervarar saga. Även namnen Gestr ("gäst", "främling") och Blindr är Odensnamn. Oden kallar sig Gest i Óláfs saga hins helga och Blindr inn bǫlvisi heter hans avbild i Helgakviða Hundingsbana önnur. Enligt Hjalmar Falk glider begreppen "blind", "svagsynt" och "enögd" ofta över i varandra. Troligen har Blindr samma betydelse som Bileygr (av bil: "svag", "sviktande"), det vill säga "den som har svag syn". Men Oden hette också Báleygr, "med flammande ögon". Då han uppträdde i mänsklig gestalt var han Bileygr, men som gudom Báleygr.