Vad betyder och hur uttalas examensfri
Examensfri uttalas ex|am|ens|fri.
Ordformer och varianter av examensfri
Examensfri är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet examensfri
Edenman värvades av Ecklesiastikdepartementet 1950 som statssekreterare, och var konsultativt statsråd oktober månad 1957 med ansvar bl.a. för undervisningsfrågor, ett ämbete han innehade när han 1 november 1957 tillträdde som ecklesiastikminister, Ecklesiastikdepartementet hade då även skolväsen och utbildning på sitt bord. Hans första proposition handlade om att avskaffa skolagan, vilket drevs igenom.Posten innehade han i tio år, innan Olof Palme efterträdde honom. Under Edenman förändrades departementets inriktning och fick ett ökat fokus på utbildning och ett minskat på kyrkliga frågor. Några månader efter hans avgång bytte departementet namn till Utbildningsdepartementet, men i praktiken hade det haft denna profil redan under Edenman. På hans initiativ påbörjades en utredning om att skilja stat och kyrka 1958, en viktig principfråga för socialdemokraterna som drivits särskilt av Arthur Engberg. I egenskap av ecklesiastikminister införde han grundskolan genom riksdagsbeslut 1962, som så småningom ersatte folkskolan, realskolan, kommunala flickskolan och fortsättningsskolan, och som var indelad i tre stadier, examensfri och gemensam för flickor och pojkar. Tage Erlander beskrev införandet: "Ragnar Edenmans grundskolereform öppnade möjligheterna till en jämlikare skola.".
Grundskolan i Sverige utgörs av den obligatoriska 9-åriga skolan (årskurs 1–9) och omfattar mer än 891 000 elever läsåret 2009/2010. Det är Sveriges kommuner som ansvarar för verksamheten. De grundläggande bestämmelserna om grundskolan finns i skollagen och grundskoleförordningen. Nuvarande läroplan för grundskolan är Lgr 11. Grundskolan är examensfri.
Innan 1984 hette institutionen Norges lærerhøgskole i Trondheim (NLHT), som blev upprättat efter ett stortingsbeslut den 1 juni 1922. Skolan gav ursprungligen en examensfri vidareutbildning för folkskollärarna. Senare utvecklade den sig till och erbjöd grundfack-, mellanfack-, och huvudfacksundervisning i humaniora, samfundsfack och i realfack. Skolan inkluderades i Universitetet i Trondheim 1968 som en autonom högskola på linje med Norges tekniske høgskole.
