Förskona Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder förskona, varianter, uttal och böjningar av förskona

Förskona synonym, annat ord för förskona, vad betyder förskona, förklaring, uttal och böjningar av förskona.

Synonym till förskona

Vad betyder och hur uttalas förskona

Förskona uttalas för|skona och är ett verb -de.

Förskona betyder:

Ordformer av förskona

Aktiv

förskona
infinitiv
förskonar
presens
förskonade
preteritum
förskonat
supinum
förskonande
presens particip
förskona
imperativ

Passiv

förskonas
infinitiv
förskonas
presens
förskonades
preteritum
förskonats
supinum

Perfekt particip

förskonad en
~ + subst.
förskonat ett
~ + subst.
förskonade den/det/de
~ + subst.

Förskona är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Andra språk

Förskona på Engelska

  • spare - we have been spared the horrors of war

Hur används ordet förskona

  1. Måns Nilsson, död 1609, var en norrländsk man från Brändön som efter ting den 29 november 1608 på kunglig befallning (Karl IX) dömdes till "eldstraff" för upprepade lägersmål mot sin styvdotter Kerstin och gjort henne gravid då hans maka varit bortrest. Enligt de bevarade rättegångsprotokollen blev han "uppbränd" vid en offentlig avrättning år 1609. På avrättningsplatsen blev han tillfrågad om styvdottern Kerstin skulle ha samtyckt till lägersmålet mot honom och efter hans nekande blev Kerstin benådad och förskonad. (källa)
  2. Filmen blev vad man kallar en skandalsuccé, främst på grund av att det unga kärleksparet badar nakna tillsammans och Ulla Jacobssons nakna bröst syns i närbild i en kärleksscen. Filmens moraliska aspekter liksom prästporträttet blev föremål för debatt. Prästens fördömande ord ekar onekligen av vad som framfördes i den tidigare debatten om det så kallade "dansbaneeländet". I filmen säger prästen: "Det unga släktet är inne på fel väg Inte heller landsbygden har förskonats. Falska profeter finns överallt Detta söndagsidrottande och vanhelgande av sabbatsdagen, söndagsdans och slippriga sånger", vilket kan jämföras med vad den bekante "Tvååkersprästen" Gustaf Grände (1900–1980) skrev i en insändare (Scen och Salong 7/1941): "Över hela landet tränger en våg av smuts, skam och swingkultur. Den kommer från storstädernas danslokaler och gör just nu sitt segertåg bland landsbygden och de mindre städernas ungdom.". (källa)
  3. Trönö gamla kyrka ligger i Trönö nordväst om Söderhamn i Hälsingland. Den ägs av Statens fastighetsverk och är belägen i Norrala-Trönö församling i Uppsala stift. Kyrkan är Norrlands bäst bevarade medeltida kyrka, arkitekturen skvallrar om 1500-tal men kyrkan har anor från 1200-tal. Trönö gamla kyrka har olikt många andra medeltida kyrkor förskonats från genomgripande sentida ingrepp. (källa)
  4. Förr utfärdades s.k. pardonsplakat av konungen - 46 gånger mellan 1631 och 1834 (varav tre gånger efter 1809). Dessa innebar amnesti eller abolition, eller båda i förening. I 26 § i 1809 års regeringsform angavs att "Konungen äger att i brottmål göra nåd, mildra livsstraff samt återgiva ära och till kronan förverkat gods". En liknande bestämmelse om att "Kongl. Maj:t allena tillkommer att göra Nåd, återgiva Ära, Lif och Gods i alla brott som ej uppenbarligen strida mot Guds klara ord" fanns i 9 § i 1772 års regeringsform. Karl XIII meddelade exempelvis ett plakat om alla som rymt från krigsmakten eller som olovligen begivit sig ur riket förskonades från straff under vissa villkor. Ordet amnesti användes först av Karl XIV Johan i det sista plakatet den 20 oktober 1834. Regeringen Hammarskjöld ansåg inte att Kungl. Maj:t hade rätt att "annorledes än genom nåd" efterskänka straff eller upphäva verkningarna av en straffdom, efter att socialdemokratiska partistyrelsen m.fl. sökt amnesti. Det var således oklart hur "göra nåd" i 1809 års regeringsform skulle tolkas. (källa)
  5. Den andra filmen kom att barnförbjudas av den svenska censuren med motiveringen att den var "ägnad att skadligt uppjaga barns fantasi". Filmen premiärvisades 9 november 1915 på Brunkebergsteatern och väckte en häftig debatt i pressen. Manfred Björkquist, en av Svenska kyrkans förgrundsfigurer, skrev ett upprört inlägg i Stockholms Dagblad där han kallade filmen "den Grünewaldska parningsleken". Till debatten anslöt sig även den före detta filmcensorn Walter Fevrell, som ansåg att filmen borde ha totalförbjudits: "är den representativ för hr G:s konst, måtte vi då, åtminstone i vårt svenska samhälle, bli förskonade från densamma!". Grünewald svarade på kritiken i Dagen och skrev "Man skulle till följd av det anskri som höjts mot den moderna dansen kunna skriva en hel filosofisk avhandling över svenskarnas oförmåga att fatta något som kommer ur en något högre temperatur än deras egen." Han avslutade sitt inlägg med orden "Men för att icke någon skall taga skada till sin själ av den moderna dansen, så räcker det ej med att göra som biografcensuren: förbjuda dess visande för barn, det vore nog säkrast att införa motbok på onestepp.". (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.