Vad betyder och hur uttalas fägna
Fägna uttalas fägna [-?´na] -de.
Fägna betyder glädja.
Ordformer och varianter av fägna
Aktiv
- fägna
- infinitiv
- fägnar
- presens
- fägnade
- preteritum
- fägnat
- supinum
- fägnande
- presens particip
- fägna
- imperativ
Passiv
- fägnas
- infinitiv
- fägnas
- presens
- fägnades
- preteritum
- fägnats
- supinum
Perfekt particip
- fägnad en
- ~ + subst.
- fägnat ett
- ~ + subst.
- fägnade den/det/de
- ~ + subst.
Fägna är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet fägna
Allt detta goda, som mig fägnar är en psalm av Samuel Ödmann i sex verser. Den är ett originalverk av Ödmann, som senare uteslöts ur 1937 års psalmbok.
15 Allt detta goda, som mig fägnar.
15 Allt detta goda, som mig fägnar.
9) Wilhelmina Beck-Friis, född Staël von Holstein (1725-1786), friherrinna, dotter till friherre Otto Wilhelm Staël von Holstein och friherrinnan Elisabeth Stuart. Gift 1745 med greve Joakim Beck-Friis (1722-1797), son till Corfitz Ludvig Beck (sedermera Beck-Friis) och Maria Sofia Skogh. Kistan är av brunmålad furu. Dess nederdel är av pressat och förtent järn. Kistan var svårt skadad och inneslöts 1950 i en ny kista av impregnerad furu. På lockets huvud- och fotändar finns silverplåtar, vilka flyttats över från den ursprungliga kistan. Inskrift på huvudändan: "Härunder hvilar den / i lifstiden / Högwälborna Fru Grefinnan och Ricksrådinnan / Beckfriis / född Friherrinna Wilhelmina Stael von Holstein / som dog den 22 Sept 1786. Sedan hon lefvat uti 62 åhr / sitt Kiön till prydnad / och / uti 41 åhr under en lius sammanlefnad fägnat / sin af hiertat sörjande och efterlemnade / Herre / Den högste Guden fägnar Hennes sälla siäl." Inskrift på fotändan: "Och när Tu sidst besluta må / at jag skall hädanfara / så låt tig få bo och wara / och blandt tit folck i himmels högd / åtnita evig lust och frögd / för Jesu död och pina / PS 264.v.4.".
